Stäppartade torrängar

Stäppserien

Stäppartad torräng i Västergötland Stäppartade torrängar är en speciell typ av hed som förekommer på kalkrika marker där jordskiktet är något så när välutvecklat. Marken har högt pH, det vill säga att jorden är basisk.
Typiska växter är ängshavre (Helictotrichon pratense), blodnäva (Geranium sanguineum), kungsmynta (Origanum vulgare), backsmörblomma (Ranunculus polyanthemos), backsmultron (Fragaria viridis), brudbröd (Filipendula vulgaris), backklöver (Trifolium montanum) och flentimotej (Phleum phleoides). Vanliga arter som förekommer i många andra typer av torrmarksvegetation på sandigt underlag är till exempel backtimjan (Thymus serpyllum), fältmalört (Artemisia campestris) och gulmåra (Galium verum).

Stäppartad torräng, i förgrunden vall Ett antal sällsynta arter med begränsad utbredning är också knutna till de stäppartade torrängarna. Hit hör bland annat ullranunkel (Ranunculus illyricus), tovsippa (Anemone sylvestris), våradonis (Adonis vernalis), praktbrunört (Prunella grandiflora), fältvedel (Oxytropis campestris), fjädergräs (Stipa pennata), trollsmultron (Potentilla rupestris) och drakblomma (Dracocephalum ruyschiana). På Öland och Gotland, samt på kalkplatåerna i Västergötland, övergår de stäppartade torrängarna i så kallat alvar där jordtäcket tunnar ut och de flacka kalkhällarna går i dagen.

I Skåne finns så kallad sandstäpp som domineras av gräsen tofsäxing (Koeleria glauca), sandsvingel (Festuca polesica), vårtåtel (Aira praecox) och sandtimotej (Phleum arenarium). Andra arter som förekommer i denna vegetationstyp är sandnejlika (Dianthus arenarius), stor sandlilja (Anthericum liliago), liten sandlilja (A. ramosum) och sandvedel (Astragalus arenarius).

I Riksmuseets samlingar

Översikt över växtsamhällen

Innehållsförteckning

© Naturhistoriska riksmuseet 1996

http://linnaeus.nrm.se/flora/veg/stepp.html
Senaste uppdatering: 13 juni 2008
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg