Dryopteris Adans.

Lundbräknar

Beskrivning. Fleråriga ormbunkar med kort jordstam. Blad i rosetter, ibland vintergröna; bladskaft tämligen kort, utan led nedom mitten, nedtill med ljusa eller mörka hinnlika fjäll. Bladskiva lansettlik eller utdraget triangulär, längre än bred, två till tre gånger parflikig, med eller utan körtelprickar. Småblad parflikiga, småflikar grunt till djupt sågade, tänder sällan med utdragen spets. Sporangiesamlingar på undersidan av bladen, runda; svepefjäll runt.
Kromosomtal: 2n=82 (nordbräken), 2n=164 (lundbräken, granbräken, skogsbräken, träjon).

Övrigt. Släktet förs ibland till familjen träjonväxter (Dryopteridaceae).

Etymologi. Släktnamnet Dryopteris kommer av grekiskans drys (ek) och pteris (ormbunke), det användes redan av Dioskorides om en växt som växte vid ekar (Quercus). Namnet ingår också, som artepitet, i det vetenskapliga namnet på ekbräken (Gymnocarpium dryopteris).

Släktet har omkring 150 arter med världsvid utbredning. I Sverige finns fem arter, de vanligaste är träjon (D. filix-mas), skogsbräken (D. carthusiana) och nordbräken (D. expansa).
Arten raggträjon (D. affinis) odlas ibland som prydnadsväxt.

Familj: Polypodiaceae

Arter:
granbräken (D. cristata)
lundbräken (D. dilatata)
nordbräken (D. expansa)
skogsbräken (D. carthusiana)
träjon (D. filix-mas)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/orm/polypodia/dryop/welcome.html
Senaste uppdatering: 1 juli 1998
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg