Murruta

Asplenium ruta-muraria L.

Murburkne Murrude Seinäraunioinen Wall-rue Mauerraute

Beskrivning. Murruta är en liten och lågväxt, tuvad ormbunke som bara blir decimeterhög. Bladen är övervintrande och mörkgröna, till formen är de brett triangulära med breda kil- eller rutformade bladflikar som kan vara något naggade i kanten. Bladskaftet är grönt och ungefär lika långt som bladskivan.
Murruta har ett mycket speciellt utseende och kan inte förväxlas med andra arter. Den kan dock korsa sig med gaffelbräken (A. septentrionale) och bilda en hybrid som mest liknar murruta, men som har glesare bladskiva med smalare bladflikar.

Utbredning. Murruta förekommer sällsynt i nästan hela landet, men är vanlig på Öland och Gotland. Den växer uteslutande på kalkberg och kalkmurar. Första fynduppgift är från Slite på Gotland, varifrån den rapporterades av Fuiren 1662 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet ruta-muraria kommer av Ruta som är det vetenskapliga namnet på släktet vinrutor och latinets murus (mur). Namnet syftar på växtplatsen och bladens likhet med vinrutans (Ruta graveolens) blad.

Referenser

"w. i bergsspringor wid Stockholm. Desse Asplenia hafwa warit ansedde at stärka och förbättra bröstet wid dess krämpor, men som ingen särdeles förbättring deraf blifwit spord, äro de åter utur bruk komne."

Ur Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom av Carl Fredrik Hoffberg (1792)