Plattlummer

Lycopodium complanatum L.

Vetenskapliga synonym: Diphasium complanatum (L.) Rothm., Diphasiastrum complanatum (L.) Holub; Lycopodium complanatum L. ssp. anceps (Wallr.) Milde (ssp. complantum); Diphasiastrum tristachyum (Pursh) Holub, Diphasium tristachyum (Pursh) Rothm., Lycopodium complanatum L. ssp. chamaecyparissus (A. Braun ex Mutel) Celak., L. tristachyum Pursh (ssp. chamaecyparissus); Lycopodium complanatum L. ssp. montellii (Kukkonen) (ssp. montellii)
Svenska synonym: jämna; cypresslummer, smalgrenig plattlummer (ssp. chamaecyparissus); finnlummer (ssp. montellii)

Skogjamne (ssp. complanatum), Grannjamne (ssp. chamaecyparissus), Finnjamne (ssp. montellii) Flad Ulvefod (ssp. complanatum), Cypres-Ulvefod (ssp. chamaecyparissus) Keltalieko Issler's Clubmoss Gewöhnlicher Flachbärlapp (ssp. complanatum), Zypressen-Flachbärlapp (ssp. chamaecyparissus)

Beskrivning. Plattlummer är en flerårig, rent mörkgrön eller blågrön, lummerväxt som bildar långa krypande revor som antingen löper på markytan eller under mark. Från revorna utgår upprätta, upprepat greniga, busklika, plattade skott. Bladen är tilltryckta till grenarna, de är tydligt olikstora med större blad på skottens kanter än på plattsidorna, eller nästan trinda med mer eller mindre likstora blad. Sporangierna sitter i axlika samlingar, axen sitter parvis eller tre tillsammans i toppen av ett långt skaft. Plattlummer är en variabel art med flera underarter som ofta betraktats som skilda arter. Huvudunderarten plattlummer (ssp. complanatum) har ovanjordiska revor och tydligt plattade grenar, samt två ax med sporangier. Underarten cypresslummer (ssp. chamaecyparissus (A. Braun ex Mutel) Celak.) skiljs genom att revorna är underjordiska och att de upprätta, greniga skotten är blågröna, smalare, mindre platta med ungefär likstora blad, dessutom har cypresslummer ofta tre ax i spetsen av de långa skaften. Den tredje underarten, finnlummer (ssp. montellii (Kukkonen) Karlsson), har ovanjordiska revor med plattade, upprätta skott och ensamma ax som sitter på korta, upp till fem centimeter långa, skaft.
Den andra arten med fjällika blad i släktet, fjällummer (L. alpinum), har rundat fyrkantiga, ej plattade, upprätta skott, likstora blad och oskaftade axlika sporangiesamlingar.

Utbredning. Plattlummer är ganska vanlig i stora delar av norra Sverige, från Dalarna till Torne Lappmark, medan den i södra Sverige mestadels är sällsynt. Arten växer vanligen i torra magra skogar. Underarten cypresslummer (ssp. chamaecyparissus) är sällsynt med en sydvästlig utbredning och förekommer på ljunghedar, gamla brandfält och i sandiga tallskogar. Underarten finnlummer (ssp. montellii) är också sällsynt och växer på fjällhedar i nordligaste Sverige. Första fynduppgift publicerades i Linnés Flora Lapponica år 1737 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet complanatum betyder tillplattad och syftar, liksom det svenska namnet, på grenarnas form.

Referenser

"Wäxer i skogar, skogrika betesmarker, på ljunghedar med mobotten. Jämnan är en på många ställen brukelig färgväxt. LINNÉ säger wäl, at man dermed i Småland färgar gult, men anförer icke sättet."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)