Revlummer

Lycopodium annotinum L.

Vetenskapliga synonym: L. annotinum L. ssp. dubium auct., L. annotinum L. ssp. pungens (Bach. Pyl. ex Kom.) Hultén, L. annotinum L. var. alpestre Hartm., L. annotinum L. var. pungens (Bach. Pyl. ex Kom.), L. dubium auct., L. pungens Bach. Pyl. ex Kom. (ssp. alpestre )
Svenska synonym: vanlig revlummer (ssp. annotinum), nordlummer (ssp. alpestre)

Stri kråkefot, Strid kråkefot (ssp. annotinum), Fjellkråkefot, Heikråkefot (ssp. alpestre) Femradet Ulvefod Riidenlieko Lyngjafni Interrupted Clubmoss Sprossender Bärlapp

Beskrivning. Revlummer är en vintergrön lummerväxt med långa, krypande revor och upprätta, enkla eller grenade skott. Skotten har strödda, ganska glest sittande blad som är styva och uddspetsade med fint tandad kant. Bladen är utåtriktade eller något tilltryckta. Sporangierna sitter i axlika samlingar, axen är oskaftade och sitter en och en i spetsen av de upprätta skotten. Arten delas upp i två underarter, huvudunderarten vanlig revlummer (ssp. annotinum) har långa ax och utåtriktade, fint tandade blad som är kort uddspetsade, och underarten nordlummer (ssp. alpestre (Hartm.) A. Löve & D. Löve) har kortare ax och mer tilltryckta, långt uddspetsade blad med helbräddad eller fåtandad kant.
Revlummer liknar mattlummer (L. clavatum), men den senare har mjuka blad med långa, vita håruddar och långskaftade ax som ofta sitter två eller tre tillsammans.

Utbredning. Revlummer finns i hela landet, men är ovanligare i södra Sverige. I fjälltrakterna förekommer främst underarten nordlummer (ssp. alpestre). Första fynduppgift är från Uppland och publicerades 1732 (Nordstedt 1920).

Användning. Revlummer och mattlummer (L. clavatum) säljs ofta som juldekoration, men de växer mycket långsamt och man bör därför avstå från att plocka och köpa lummer även i de län där de inte är fridlysta.

Etymologi. Artnamnet annotinum kommer av latinets annuus (år) och betyder 'från fjolåret', vilket kan syfta på att arten är vintergrön. Det svenska namnet revlummer av att den bildar meterlånga revor.

Referenser