Isoëtes L.

Braxengräs

Styvt braxengräs till vänster, 
vekt braxengräs till höger Beskrivning. Bottenlevande vattenväxter. Stam mycket kort med vid basen löklikt vidgad bladrosett; bladskiva trind eller något kantig, spetsig, med fyra luftkanaler; bladbas brett spadformad, på insidan med kort spetsig tungflik och en insänkt sporangiesamling. Sporangiesamlingar med olika sorts sporer (heterospori), på yttre blad med makrosporangier (honliga), makrosporer 0,5-1 millimeter, rynkiga eller taggiga; inre blad med mikrosporangier (hanliga) med talrika mycket små mikrosporer. Den könliga generationen (gametofyten) utvecklas inom makrosporens vägg.
Kromosomtal: 2n=22 (vekt braxengräs), 2n=110 (styvt braxengräs).

Etymologi. Släktnamnet Isoëtes kommer av grekiskans isos (lika) och etos (år) och betyder 'likadan hela året'.

Övrigt. Släktet braxengräs, Isoëtes, har givit namn åt en grupp växter som kallas 'isoetider', men som inte är nära besläktade med varandra. Isoetider är egentligen ett begrepp som betecknar arter som lever på mjukbottnar i näringsfattiga sjöar med klart vatten och som har ganska kortbladiga kompakta bladrosetter. Förutom de två braxengräsarterna brukar även arterna strandpryl (Plantago uniflora), notblomster (Lobelia dortmanna) och sylört (Subularia aquatica) kallas isoetider.

Släktet har omkring 150 arter varav två, styvt braxengräs (I. lacustris) och vekt braxengräs (I. echinospora), förekommer i Sverige.

Familj: Isoëtaceae

Arter:
styvt braxengräs (I. lacustris)
vekt braxengräs (I. echinospora)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/orm/isoeta/isoet/welcome.html
Senaste uppdatering: 4 november 1997
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg