Equisetum L.

Fräken

Beskrivning. Fleråriga, låg- till högväxta kärlkryptogamer med krypande jordstam, ibland vintergröna. Stjälk örtartad, ihålig med en central längsgående hålighet och en yttre ring av ett varierande antal kanaler, ofta med kransställda, grenade eller ogrenade sidogrenar. Stjälkar och grenar har inlagringar av kisel vilket gör dem mer eller mindre hårda och spröda. Blad starkt reducerade, kransställda, ihopväxta till tandade kransar som sitter som ett rör kring stjälken. Sporangiesamlingar axlika, i toppen av de gröna stjälkarna, på särskilda vitaktiga klorofyllfria vårskott som utvecklas innan de gröna skotten eller på bleka vårskott som senare blir gröna och greniga. Sporer med fyra långa bihang som vid torr väderlek är rullade runt sporen, men som i väta (eller då man andas på dem) snabbt spärras ut varpå hela spormassan ser luddig ut.
Den könliga generationen, protalliet, är grön men mycket liten och oansenlig.
Kromosomtal: 2n=216.

Etymologi. Släktnamnet Equisetum kommer av latinets equus (häst) och seta (hår, borst).

Släktet har omkring 15 arter varav nio förekommer i Sverige, de växer både på land och i vatten. Två av arterna, åkerfräken (E. arvense) och jättefräken (E. telmateia) skjuter ax på speciella bleka vårskott som sedan vissnar bort och ersätts av gröna sommarformer. De två arterna ängsfräken (E. pratense) och skogsfräken (E. sylvaticum) har också bleka vårformer men dessa blir gröna och står kvar hela sommaren.

Arter:
jättefräken (E. telmateia)
kärrfräken (E. palustre)
sjöfräken (E. fluviatile)
skavfräken (E. hyemale)
skogsfräken (E. sylvaticum)
smalfräken (E. variegatum)
trådfräken (E. scirpoides)
åkerfräken (E. arvense)
ängsfräken (E. pratense)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

"Tager man frön af Equisetum och några andra ormbunkar, lägger dem på ett papper och betraktar dem med ett förstoringsglas, får man se dem under några minuter göra språng, som om de voro försedda med fötter, och genom detta sitt hoppande aflägsna de sig från hvarandra och kringspridas, så att en med rätta förhållandet obekant skulle kunna svära på, att det ej vore frön utan or (Acari) eller insekter."

Ur Oratio de telluris habitabilis incremento av Carl von Linné (1743) i svensk översättning av T. M. Fries (1906)