Jättefräken

Equisetum telmateia Ehrh.

Vetenskapliga synonym: E. maximum auct.

Kjempesnelle Elfenbens-Padderok Great Horsetail Riesen-Schachtelhalm

Jättefräken

Beskrivning. Jättefräken är som namnet antyder den största av våra fräkenarter. Liksom åkerfräken (E. arvense) har jättefräken sporangiesamlingen på gulvita vårskott som saknar klorofyll. Jättefräken, sporangiesamling De fertila skotten är grova, upp till knappt tre decimeter långa, sporangiesamlingen kan bli mer än fem centimeter lång. De vegetativa skotten kan bli upp till en och en halv meter höga och är benvita till blekgröna med talrika sträva grenar som sitter i täta kransar, den centrala håligheten är nästan hälften så bred som stjälken. Jättefräken, bladslida Bladslidorna är gröna och har ett tjugotal svartaktiga bladtänder.
Genom sin storlek är jättefräken inte möjlig att förväxla med någon annan art i släktet fräken (Equisetum).

Jättefräken Utbredning. Jättefräken är sällsynt och finns i vårt land endast på ett par platser i västra Skåne. Den växer vid bäckar och i fuktiga sluttningar på kalkrik mark. Första fynduppgift är från ön Ven i Skåne, där den påträffades av Gunnar Andersson den 20 september 1899 (Nordstedt 1920). Ett exemplar insamlat av Andersson på Ven finns i Naturhistoriska riksmuseets samlingar och kan ses i bildgalleriet.

Jättefräken Etymologi. Artnamnet telmateia kommer av grekiskans telmatos (kärr) och betyder 'växer blött', vilket syftar på växtplatsen.

Familj: Equisetaceae
Släkte: Equisetum

Norden
Norra halvklotet
Fridlyst
Saknar klorofyll
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/orm/equiseta/equis/equitel.html
Senaste uppdatering: 22 januari 2007
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg