Beskrivning. Jättefräken är som namnet antyder den
största av våra fräkenarter. Liksom
åkerfräken (E. arvense)
har jättefräken sporangiesamlingen på gulvita vårskott som
saknar klorofyll.
De fertila skotten är grova, upp till knappt tre decimeter långa,
sporangiesamlingen kan bli mer än fem centimeter lång. De vegetativa skotten
kan bli upp till en och en halv meter höga och är benvita till blekgröna med talrika sträva
grenar som sitter i täta kransar, den centrala håligheten är
nästan hälften så bred som
stjälken.
Bladslidorna är gröna och har ett tjugotal svartaktiga
bladtänder.
Genom sin storlek är jättefräken inte möjlig att förväxla med
någon annan art i släktet fräken (Equisetum).
Utbredning. Jättefräken är sällsynt och
finns i vårt land endast på ett par platser i västra Skåne.
Den växer vid bäckar och i fuktiga sluttningar på kalkrik mark.
Första fynduppgift är från ön Ven i Skåne, där
den påträffades av Gunnar Andersson den 20 september 1899 (Nordstedt 1920). Ett
exemplar insamlat av Andersson på Ven finns i Naturhistoriska riksmuseets samlingar och
kan ses i bildgalleriet.
Etymologi. Artnamnet telmateia kommer av grekiskans
telmatos (kärr) och betyder 'växer blött', vilket syftar på
växtplatsen.
|
Familj: Equisetaceae
Släkte: Equisetum
Norden
Norra halvklotet
Fridlyst
Saknar klorofyll
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
|