Typha L.

Kaveldun

Beskrivning. Storväxta, kraftiga vattenörter med jordstam. Strå upprätt, trint, styvt. Blad platta, långa och något skruvade. Blommor enkönade. Blomställning cylindrisk, hanblommor samlade i ett övre tunt ax, honblommor i ett undre grovt, röd- eller svartbrunt ax. Hanblomma av en till tre ståndare, blommar före honblommorna för att undvika självpollinering (protandri). Pollenkorn fria eller i tetrader. Honblommor på långa, håriga skaft. Stift ett, märke brunt. Frukt en nöt med långhårigt skaft.
Kromosomtal: 2n=30.

Mognande kaveldunskolv

Användning. Båda de svenska arterna odlas ibland som prydnadsväxter i dammanläggningar och de används också i blomsterarrangemang. Vid torkning måste de emellertid förbehandlas så att inte honaxen vid beröring skall 'explodera' och frigöra tusentals håriga frukter till stora dunmoln. Ett enda honax uppges innehålla mer än 100000 blommor och dunet kan fylla en tioliters hink. Om man låter kaveldunet stå och suga upp en blandning av en del glycerin och två delar vatten minskar risken att frukterna släpper från axet.
Enligt Nyman (1868) kunde 'dunet' från honaxen användas till stoppning i dynor och bolster, men skulle då helst blandas med vanligt dun för att inte klumpa sig. Av rotstocken kunde man bereda nödbröd.

Etymologi. Släktnamnet Typha kommer av grekiskans tyfe, ett namn som användes redan av Theofrastos. Kaveldunen har givits många namn på grund av axens speciella utseende, till exempel cigarrer, narrkolvar, dunstockar, kabbörter, krutläskare.

Släktet har omkring tio arter varav två, bredkaveldun (T. latifolia) och smalkaveldun (T. angustifolia), förekommer i Sverige.

Familj: Typhaceae

Arter:
bredkaveldun (T. latifolia)
smalkaveldun (T. angustifolia)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"TYPHA, som här kallas Dynema, och i Bohus ej olämpeligen Krutläskare, är af Auctores gjord til 3 eller flere species, utan at de utstakat gränsorne emellan slagen. På Commendants-ängen hade wi tilfälle at se 2ne slag, och deraf utleta åtskilnaden dem emellan, hwaraf slöts, at Typha palustris minor C. B. 20. är all den Typha, som wäxer up i landet, men Typha palustris major C. B. wäxer mäst här nedre i Skåne; åtskilnaden emellan desse twå består förnämligast deruti, at den större har gemenligen blad, så breda som Iris (Fl. 33), men det mindre slaget har smala blader lika som Scirpus lacustris (Fl. 40) wore klyfwen midt i tu. Dessutom äro axen på den större tjocka, som den aldratjockaste manstumme, och hänga han-axen ihop med hon-axen; deremot äro axen på det mindre slaget föga tjockare än en Swan-penna, och han-axen äro skilde ifrån hon-axen, til et twärfingers bredd, få at dessa twå kunna med alt skäl skiljas till åtskilde species."

Ur Carl Linnaei Skånska Resa 1749 av Carl von Linné (1751)

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/typha/typha/welcome.html
Senaste uppdatering: 6 oktober 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg