|
Beskrivning. Gäddnate är en stor och grov vattenväxt med
grenig stjälk. Stjälken kan bli ett par meter lång. Snärpslidorna är
mycket långa, omkring tio centimeter, och grova. Flytbladen är långskaftade med
fem till tio centimeter lång, elliptisk, grågrön till gulgrön bladskiva, som ofta
är rödaktig på undersidan, de har ett flertal parallella bågböjda
nerver. Mellan bladskivan och bladskaftet sitter en förtjockad led som
är karaktäristisk. Undervattensbladen försvinner tidigt men ofta sitter
de rännformade bladskaften kvar. Blommorna sitter i tjocka, fyra till fem centimeter
långa ax som sticker upp ovanför vattenytan. Frukterna är ganska stora och
släta.
Gäddnate är lätt att känna igen på sina stora, elliptiska flytblad
och avsaknaden av undervattensblad. Arter som bäcknate
(P. polygonifolius) och källnate (P. coloratus),
som båda har välutvecklade flytblad, skiljs genom betydligt mindre storlek och
betydligt kortare snärpslidor. Gäddnate korsar sig med
gräsnate
(P. gramineus) och den uppkomna hybriden kännetecknas av kortare snärpslidor
och utvecklade smala undervattensblad. Arten
vattenpilört
(Persicaria amphibia) har också flytblad och växer ofta
tillsammans med gäddnate. Dess flytblad avviker dock genom att vara parallellsidiga och
ha en avvikande bladnervatur med en mittnerv och ett flertal tvärställda sidonerver.
Utbredning. Gäddnate är allmän i hela landet,
den växer i sjöar, åar och dammar,
gärna på dyiga bottnar i näringsrikt vatten.
Första fynduppgift publicerades i
Rudbecks Hortus Botanicus 1685 (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet natans kommer av latinets natare
(simma) och betyder flytande, namnet syftar på flytbladen.
|
Familj: Potamogetonaceae
Släkte: Potamogeton
Norden
Norra halvklotet
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
|