Rostnate

Potamogeton alpinus Balb.

Svenska synonym: rödnate

Rusttjønnaks Rust-Vandaks Purovita Fjallnykra Red Pondweed Alpen-Laichkraut

Rostnate Beskrivning. Rostnate är en flerårig vattenlevande ört. Stjälken är rund, ganska grov, blir upp till en meter lång och är ofta något grenig upptill. Snärpslidorna är tunna, drygt två centimeter långa och vissnar tidigt. Undervattensbladen är oskaftade, utdraget lansettlika, med många nerver, trubbig spets och helbräddad kant, de är ofta drygt en decimeter långa, två centimeter breda och smalnar av mot basen och är inte stjälkomfattande. Flytbladen är långskaftade med brett lansettlik och ganska tjock bladskiva, som inte sällan är mer eller mindre rödfärgade. Även undervattensbladen har ofta en rostartad färg. Blommorna sitter i ett tre centimeter långt ax som har ett jämntjockt, nästan decimeterlångt skaft. Frukterna är plattade med kölad kant.
Ax med blommor och med frukter Rostnate kan förväxlas med gräsnate (P. gramineus), men den senare har axskaft som är tydligt tjockare uppåt. Rostnate kan hybridisera med flera andra arter av natar (Potamogeton), som krusnate (P. crispus), gräsnate (P. gramineus), gäddnate (P. natans), ålnate (P. perfoliatus) och bäcknate (P. polygonifolius). Hybriderna, som är ganska vanliga, kan bli beståndsbildande och är ofta svåra att identifiera.

Rostnate med flytblad

Utbredning. Rostnate är ganska vanlig och förekommer i hela landet, från Skåne till Torne Lappmark, dock inte på Öland. Arten växer på grunt vatten i sjöar, åar och dammar. Första fynduppgift är från Jämtland och publicerades 1818 (Nordstedt 1920).

Rostnate med flytblad och undervattensblad

Etymologi. Artnamnet alpinus kommer av latinets alpes (fjäll) och betyder 'växer i alpina miljöer'.

Familj: Potamogetonaceae
Släkte: Potamogeton

Norden
Norra halvklotet

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1999

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/potamogetona/potam/potaalp.html
Senaste uppdatering: 25 februari 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg