|
Beskrivning. Rostnate är en flerårig vattenlevande ört.
Stjälken är rund, ganska grov,
blir upp till en meter lång och är ofta något grenig upptill.
Snärpslidorna är tunna, drygt två centimeter långa och
vissnar tidigt. Undervattensbladen är oskaftade, utdraget lansettlika,
med många nerver, trubbig spets och helbräddad kant, de är
ofta drygt en decimeter långa, två centimeter breda och smalnar
av mot basen och är inte stjälkomfattande. Flytbladen är
långskaftade med brett lansettlik och ganska tjock bladskiva, som inte
sällan är mer eller mindre rödfärgade. Även
undervattensbladen har ofta en rostartad färg. Blommorna sitter i ett
tre centimeter långt ax som har ett jämntjockt, nästan
decimeterlångt skaft. Frukterna är plattade med kölad kant.
Rostnate kan förväxlas med gräsnate
(P. gramineus), men den senare har axskaft som är tydligt
tjockare uppåt. Rostnate kan hybridisera med flera andra arter
av natar (Potamogeton), som
krusnate (P. crispus),
gräsnate (P. gramineus),
gäddnate (P. natans),
ålnate (P. perfoliatus) och
bäcknate (P. polygonifolius).
Hybriderna, som är ganska vanliga, kan bli beståndsbildande och är
ofta svåra att identifiera.
Utbredning. Rostnate är ganska vanlig och
förekommer i hela landet, från Skåne till Torne Lappmark,
dock inte på Öland. Arten växer på grunt vatten
i sjöar, åar och dammar.
Första fynduppgift är från
Jämtland och publicerades 1818 (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet alpinus kommer av
latinets alpes (fjäll) och betyder 'växer i alpina miljöer'.
|
Familj: Potamogetonaceae
Släkte: Potamogeton
Norden
Norra halvklotet
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
|