Vulpia C. C. Gmel.

Ekorrsvinglar

Beskrivning. Ettåriga, lågväxta, späda gräs. Strån upprätta, trinda, i lösa tuvor. Blad smala. Vippor mer eller mindre enkla, ensidiga, smala, ihopdragna. Småax med fyra till sju blommor, efter blomningen vidgade mot spetsen, småaxens skaft grövre upptill. Skärmfjäll olikstora, det nedre ennervigt. Ytteragnar rundryggade, med långt tunt borst. Ståndare en, ståndarknapp mycket liten.
Kromosomtal: 2n=14 (ekorrsvingel).

Övrigt. Ekorrsvinglar liknar mest svinglar (Festuca), men de senare är fleråriga.

Etymologi. Släktnamnet Vulpia hedrar den tyske apotekaren Johann Samuel Vulpius (1760-1846).

Släktet har 22 arter. De två arterna ekorrsvingel (V. bromoides) och råttsvingel (V. myuros) är bofasta i Sverige. Ytterligare sex arter har påträffats tillfälligt.

Familj: Poaceae

Arter:
ekorrsvingel (V. bromoides)
råttsvingel (V. myuros)


I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

© Naturhistoriska riksmuseet 1999

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/vulpi/welcome.html
Senaste uppdatering: 29 maj 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg