Vete

Triticum aestivum L.

Vetenskapliga synonym: T. sativum Lam., T. vulgare Vill.
Svenska synonym: brödvete, vanligt vete

Kveite Almindelig Hvede Leipävehnä, Vehnä Hveiti Bread Wheat Aat-Weize

Beskrivning. Vete är ett ganska grovt ettårigt gräs med breda, finhåriga, rent gröna blad som vid basen är stjälkomfattande med så kallade bladöron. Stråna är upprätta och kan bli drygt en meter höga. Arten blommar i juni-juli. Småaxen är oskaftade och sitter samlade i ett plattat eller mer eller mindre tydligt fyrkantigt ax, de sitter enstaka vid varje nod och har bredsidan vänd mot axet. Småaxen är rundade med breda kupiga skärmfjäll som vanligen saknar tydliga borst. Ibland kan dock skärmfjällen ha korta borstlika broddar eller utlöpande tunna borst.
De borstlösa kraftigt byggda axen är typiska för arten, de borstförsedda exemplaren skiljs från till exempel råg (Secale cereale) genom breda, flernerviga skärmfjäll. Veteåkrar har en rent grön färg med silvervit ton, medan rågåkrar är tydligt grågröna, och åkrar med korn (Hordeum vulgare) har en guldglänsande färg.

Utbredning. Vete påträffas tillfälligt förvildad på skräpmark, i hamnar, vägkanter och vid hus och gårdar. Ofta påträffas enstaka exemplar i åkrar med andra grödor. Första fynduppgift som förvildad är från slutet av 1800-talet (Hylander 1971).

Användning. I äldre tid odlades andra arter av veten och vid 1500-talet utgjorde de ungefär en procent av spannmålsodlingen i Sverige. Genom effektivare markberedning och bättre vetesorter ökade odlingen successivt fram till 1800-talet och början av 1900-talet då odlingen fått ett ordentligt genombrott, vilket förvandlade vetebröd till var mans föda, från att tidigare varit förbehållet de mer välbeställda.
Vete odlas i Sverige huvudsakligen i de södra landskapen, den sås både på våren (vårvete) och på hösten (höstvete). Omkring 60 procent av sköden används som kreatursfoder. Andra användningar är vetemjöl, vetekross och framställning av alkohol.

Övrigt. Vete är en polyploid kulturväxt som uppkommit genom upprepade korsningar mellan vilda veten och arter i släktet Aegilops. Om detta redogöres utförligare på sidan som behandlar släktet veten (Triticum). Den är självbefruktande vilket gjort att flera konstanta sorter kunnat odlas fram.

Etymologi. Artnamnet aestivum kommer av latinets aestas (sommar) och betyder 'blommar på sommaren'.

Referenser

"Hwete är wäl icke så gammal säd i Norden, som Råg och korn, men desto äldre och allmännare hos mångfaldige andre folkslag: dock owist hwarifrån det kommit och hwar det finnes wildt wäxande, ehuru det menas på Libanon och i Siberien: är mera födande än annan säd."

Ur Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom av Carl Fredrik Hoffberg (1792)