|
Beskrivning. Knölgröe är ett lågväxt,
flerårigt gräs med slanka strån, som växer i små tuvor och som
saknar utlöpare. Stråna är upprätta och kan bli upp till
tre decimeter höga.
Stråbasens bladslidor är löklikt uppsvällda,
vilket är karaktäristiskt för arten.
Bladen är blågröna, smala och ihopvikta på mitten.
Snärpet är ett par millimeter långt. Arten blommar i maj-juni.
Vippan är ganska tät, rödbrun och något slak. Småaxen
är axgroende (vivipara) och bildar nya småplantor redan då
de sitter kvar i vippan.
Knölgröe är lätt att känna igen på de smala bladen och den
axgroende vippan, samt den löklikt uppsvällda stråbasen.
Inget annat sydsvenskt gräs har axgroende vippor, men i fjällen finns
flera arter med denna anpassning, till exempel
fjällgröe (P. alpina), som dock har
bredare blad och saknar lökformad stråbas.
Utbredning. Knölgröe har en sydlig utbredning och förekommer
mest i kusttrakterna upp till Uppland. Arten är sällsynt överallt,
utom på Öland och Gotland där den är allmän.
Den växer på sandiga och grusiga ställen,
som torrbackar och berghällar, gärna på kalkrik mark.
Första fynduppgift är från Nyköping i Södermanland
och publicerades 1761 (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet bulbosa betyder 'med knöl',
vilket syftar på den löklikt vidgade stråbasen.
|
Familj: Poaceae
Släkte: Poa
Norden
Norra halvklotet
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
|