Fjällgröe

Poa alpina L.

Fjellrapp Fjeld-Rapgræs Tunturinurmikka Fjallasveifgras Alpine Meadow-grass Alpen-Rispengras

Fjällgröe Beskrivning. Fjällgröe är ett robust, tuvbildande gräs med upprätta strån som kan bli upp till tre decimeter höga. Bladslidorna är brungula, fasta i konsistensen och sitter kvar under flera år så att de omger basen av plantan som ett tjockt fodral. Innanför detta fodral av gamla bladslidor skjuter de nya skotten upp och bidrar med tiden till att en tuva bildas. Småax Bladen är breda med en bred spets, de är ganska korta och blågröna på ovansidan. Det översta stråbladet är kort och sitter en bra bit nedanför vippan. Snärpet är kort och tvärhugget. Arten blommar i juli-augusti. Vipporna är stora och brett triangulära, med utspärrade eller ofta något slaka vippgrenar och stora, brokiga småax. Fjällgröe I fjälltrakterna kan småaxen vara axgroende (vivipara), vilket innebär att nya små plantor växer ut från axen redan innan de hunnit falla till marken.
Fjällgröe är lätt att känna igen på sina breda korta blad och de grova tjocka fodralen av gamla bladslidor som omger basen av plantan. Arten kan bilda hybrider med vekgröe (P. laxa) och ängsgröe Vivipart fjällgröe (P. pratensis), båda hybriderna har vivipara småax. Hybriderna brukar kallas jämtlandsgröe (P. x jemtlandica) respektive härjedalsgröe (P. x herjedalica).

Utbredning. Fjällgröe är vanlig eller ganska vanlig på friska, näringsrika ängsmarker, fjällsluttningar, stränder, vägkanter och annan kulturmark Vivipart fjällgröe i norra Sverige. Arten förekommer även i södra Sverige, oftast på kalkrik mark, men är ganska sällsynt, utom på Öland och Gotland där den är allmän. Första fynduppgift är från Lappland och publicerades av Linné år 1745 (Nordstedt 1920).

Övrigt. Vivipara småax är en anpassning till en kort växtsäsong och förekommer också hos ett par andra gräsarter i fjällen, nämligen Fjällgröe groddsvingel (Festuca vivipara) och fjälltåtel (Deschampsia alpina). Även en underart av ängsgröe (P. pratensis), som förekommer i fjälltrakterna och som heter nordgröe (ssp. alpigena), kan ha vivipara småax. Arten knölgröe (P. bulbosa) har också axgroende småax, men denna art har en lökformigt vidgad stråbas och en sydlig utbredning.

Etymologi. Artnamnet alpina syftar på att den växer i alpina miljöer.

Familj: Poaceae
Släkte: Poa

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/poa/poaalp.html
Senaste uppdatering: 21 mars 2004
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg