Timotej

Phleum pratense L.

Vetenskapliga synonym: P. pratense L. ssp. vulgare (Celak.) Asch. & Graebn. (ssp. pratense); P. bertolonii DC., P. nodosum auct., P. pratense L. ssp. nodosum auct., P. pratense L. ssp. bertolonii (DC.) Bornm., P. pratense L. var. nodosum auct. (ssp. serotinum)
Svenska synonym: ängskampe; vanlig timotej (ssp. pratense), vildtimotej, turftimotej (ssp. serotinum)

Timotei Eng-Rottehale (ssp. pratense); Knold-Rottehale (ssp. serotinum) Nurmitähkiö, Timotei Túnskollapuntur, Vallarfoxgras Timothy Wiesen-Lieschgras

Beskrivning. Timotej är ett av våra vanligaste gräs och det odlas också som vallväxt. Det är flerårigt och växer i tuvor med upprätta strån som varierar i längd mellan en decimeter och en meter. Bladen är grågröna eller gröna, ibland med uppblåst övre bladslida. Axen är sträva, täta, cylindriska och trubbiga i båda ändar, de blir mellan en och 15 centimeter långa och upp till en centimeter breda. Skärmfjällen är långhåriga längs ryggkölen och de har en lång eller kort borstlik udd. Timotej delas upp i två underarter som ibland betraktas som arter, vanlig timotej (ssp. pratense) och den mer ovanliga underarten vildtimotej (ssp. serotinum (Jord.) Berher). Vildtimotej är till alla delar mindre och spädare med knöllikt uppsvälld stråbas. Den skiljs också genom mer grågröna blad, något uppblåst översta bladslida, små ax som vanligen bara är fyra centimeter långa och omkring en halv centimeter breda, samt skärmfjäll med korta uddar.
Timotej kan förväxlas med det mycket vanliga gräset ängskavle (Alopecurus pratensis) som dock har släta mjuka ax, med ett långt borst från ytteragnen. Den mer sällsynta arten flentimotej (P. phleoides) skiljs lätt från timotej genom att axet grenar sig i mindre stycken om man böjer det.

Utbredning. Timotej är vanlig i hela landet utom i fjälltrakterna där den förekommer mer sparsamt. Första fynduppgift är från Uppland och publicerades av Celsius år 1732, men arten är omnämnd redan under 1600-talet av Franck (Nordstedt 1920).

Användning. Timotej odlas ofta som vallväxt.

Övrigt. Enligt Nyman odlades timotej redan i början av 1700-talet som foder av amerikanen Timothy Hanson. År 1763 fördes frö till England och redan 1765 beställde B. Bergius frö av det omtalade 'Timothy-grass'. När fröna så småningom gått i ax lär Bergius ha konstaterat "jag kan icke neka, at jag ju vardt nog flat, då jag af blomningsdelarne blef varse, at detta så mycket utropade gräs intet annat var, än vårt allmänna Phleum pratense som vi på svenska kalla Ängkampe". Det är osäkert när arten började odlas på allvar i Sverige men från början av 1800-talet finns flera uppgifter om att timotej användes som vallväxt.

Etymologi. Artnamnet pratense kommer av latinets pratum (äng) och syftar på växtplatsen. Timotej är en försvenskning av det engelska namnet Timothy efter den amerikan som först började odla arten som foder.

Referenser

"Både för den betydliga fodermassa den lemnar, som för den lätta fröinsamlingen, har Timotejen blifvit hos oss allmännare odlad än något annat gräs."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)