Hässlebrodd

Milium effusum L.

Svenska synonym: amur, luktgräs

Myskegras Miliegræs Tesma Skrautpuntur Wood Millet Flattergras

Hässlebrodd Beskrivning. Hässlebrodd är ett storväxt, flerårigt, kalt gräs som kan bli nästan två meter högt. Det har upprätta strån som växer enstaka eller få tillsammans i lösa tuvor. Bladen är breda, ofta en och en halv centimeter, grågröna och ganska slaka, med släta bladslidor och omkring fem millimeter långt snärp. Arten blommar i juni-juli. Vipporna är mycket stora, glesa och yviga, ofta omkring tre decimeter långa, med delvis nedåtriktade vippgrenar med talrika småax i yttre delen. Småaxen är små, spetsigt äggrunda och något plattade och ljusgröna, med släta skärmfjäll.
Hässlebrodd, närbild av småax Den stora, glesa, ljusgröna vippan med små spetsigt äggrunda småax och de breda grågröna slaka bladen ger hässlebrodd ett mycket karaktäristiskt utseende som gör att den inte kan förväxlas med andra arter. Den andra arten i släktet, sandbrodd (M. vernale), är en ettårig lågväxt art med liten vippa med uppåtriktade vippgrenar, den skiljs dessutom från hässlebrodd genom sina sträva bladslidor och sträva skärmfjäll.

Hässlebrodd Utbredning. Hässlebrodd är ganska vanlig i nästan hela landet. Den växer på näringsrik, gärna fuktig jord i lundar och barrskogar, i Norrland även i rasbranter, högörtsängar, fjällbjörkskogar och gråalsnår. I barrskogar visar förekomst av hässlebrodd ofta att det är en god jordmån med mullrik jord och inte den vanliga podsoljord som dominerar i barrskogar. Första fynduppgift är från Uppland och publicerades år 1732 (Nordstedt 1920).

Hässlebrodd, närbild av småax Etymologi. Artnamnet effusum kommer av latinets effundere (släppa ut) och syftar på den glesa yviga vippan.

Familj: Poaceae
Släkte: Milium

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Wäxer i täta skuggrike skogar i swartmylla, och gifwer wäl långa blad och strå, de senare ända til tre alnars högd, men så glest, at större fläckar behöfwas för at få en handfull, hwarföre det ock icke blir lönande at föröka, hälst det icke will synnerligen fort, utan under Träd och Buskar. Kreaturen äta det wäl begärligt, och när det kommer i skogshö, får detta deraf en behagelig luckt, som liknar meliloten. Stråen äro för sin längd och jämnhet i synnerhet tjenlige til flätadt arbete. At gräset, lagt ibland kläder, skulle fördrifwa mal, är aldeles ogrundadt."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/milieff.html
Senaste uppdatering: 22 februari 2010
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg