Melica L.

Slokar

Beskrivning. Fleråriga, tuvade gräs. Strån upprätta. Blad platta, bladslidor hela. Snärp hinnlikt. Vippa ibland ensidig. Småax stora, med en eller två tvåkönade blommor, samt med en klubbformad, oljerik bildning (elaiosom) som bildats genom reduktion av ett par toppblommor, borst saknas. Skärmfjäll breda, med rund rygg, något olikstora, tre- till sjunerviga, örtartade eller pappersartade, purpurbruna, något kortare än småaxet. Ytteragnar rundryggade, fasta.
Kromosomtal: 2n=18.

Etymologi. Släktnamnet Melica kommer av grekiskans meline ett växtnamn som troligen användes på durra (Sorghum).

Övrigt. Den oljerika, klubblika bildningen som sitter i toppen av småaxen faller av tillsammans med det översta fröet och insamlas av myror, varvid fröna sprids.

Släktet har 80 arter. Tre arter förekommer i Sverige, vanligast av dessa är bergslok (M. nutans). Ytterligare ett par arter kan påträffas tillfälligt.

Familj: Poaceae

Arter:
bergslok (M. nutans)
grusslok (M. ciliata)
lundslok (M. uniflora)


I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/melic/welcome.html
Senaste uppdatering: 25 maj 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg