Luddhavre
Helictotrichon pubescens (Huds.) Pilg.
Vetenskapliga synonym: Arrhenatherum pubescens (Huds.) Samp., Avena pubescens Huds., Avenastrum pubescens (Huds.) Opiz, Avenochloa pubescens (Huds.) Holub, Avenula pubescens (Huds.) Dumort.
Dunhavre
Dunet Havre
Mäkikaura
Dúnhafrar
Downy Oat-grass
Flaumiger Wiesenhafer
|
|
Beskrivning. Luddhavre är ett medelstort, flerårigt
gräs som växer i lösa tuvor. Stråna blir en knapp meter
höga och har mjukhåriga, ganska slaka blad som blir omkring en
halv centimeter breda. Snärpet är fem millimeter långt.
De nedre bladslidorna har oftast tät utspärrad
behåring, men kan ibland vara kala. Arten blommar i maj-juni.
Vippan är stor och grenig, ibland med något hängande
vippgrenar. Småaxen är upp till två centimeter långa,
mer eller mindre silverglänsande och ofta rödanlupna, med två
eller tre blommor. Skärmfjällen är olikstora, det
större trenervigt och lika långt som närmaste ytteragn.
Ytteragnarna är ofta tydligt flikade i spetsen och har ett kraftigt,
upp till nästan två centimeter långt borst.
Ståndarknapparna är långa och rödaktiga.
Luddhavre är lätt att känna igen på sina stora
småax med flera långa borst.
Den liknar mest ängshavre
(H. pratense), men den senare bildar täta tuvor, har kala sträva
blad med blågrå ovansida, kala sträva bladslidor, samt
en nästan ogrenad vippa med större småax med upp till fem blommor.
Utbredning. Luddhavre är vanlig från Skåne
till Gästrikland, men förekommer norrut till mellersta Norrland. Den
växer i torr till frisk ängsmark, i vägkanter och skogsbryn.
Första fynduppgift publicerades 1779 (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet pubescens kommer av
latinets pubens (med hår) och betyder hårig, vilket syftar
på de oftast håriga bladslidorna.
|
Familj: Poaceae
Släkte: Helictotrichon
Norden
Norra halvklotet
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
|