Skuggsvingel

Festuca heterophylla Lam.

Skuggesvingel Forskelligbladet Svingel Various-leaved Fescue Verschiedenblättriger Schwingel

Beskrivning. Skuggsvingel är ett medelstort, flerårigt gräs. Stråna kan bli omkring en meter höga, men är ofta lägre, och växer i täta tuvor. Bladen är rent gröna och ganska smala. De nedre bladen är omkring en halv millimeter breda och har tre nerver, stråbladen är platta och något bredare än strået. Arten blommar i maj-juni, vipporna är rent gröna med nästan centimeterlånga småax som är glesblommiga och har fyra eller fem blommor. Ytteragnarna har korta men tydliga borst. Frukten är hårig i spetsen men mognar sällan.
Skuggsvingel kännetecknas av tuvat växtsätt, rent gröna blad, av vilka de basala är mycket smala med endast tre tydliga nerver, glesa rent gröna småax, samt i spetsen hårig frukt. Skuggsvingel förväxlas lätt med den variabla arten rödsvingel (F. rubra), särskilt dess tätt tuvade underart tuvsvingel (F. rubra ssp. commutata) som dock skiljs genom gråaktigt bladverk, nedre blad med minst fem nerver, tätblommiga småax och helt kala frukter.

Utbredning. Skuggsvingel är sällsynt och förekommer i ett fåtal landskap från Skåne till Uppland. Den växer i slotts- och villaparker samt i gräsmattor. Arten har kommit till Sverige med importerat gräsfrö från Sydtyskland under slutet av 1800-talet. Första fynduppgift är från Södermanland och publicerades 1926 (Hylander 1971).

Etymologi. Artnamnet heterophylla betyder 'med olika slags blad' och kommer av grekiskans heteros (olika) och fyllon (blad).

Familj: Poaceae
Släkte: Festuca

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1999

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/festu/festhet.html
Senaste uppdatering: 28 juli 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg