Finsvingel

Festuca filiformis Pourr.

Vetenskapliga synonym: F. capillata Lam., F. ovina L. ssp. capillata (Lam.) Schinz & R. Keller, F. ovina L. ssp. tenuifolia (Sibth.) Dumort., F. tenuifolia Sibth.
Svenska synonym: finbladig fårsvingel

Grannsvingel Finbladet Svingel Hapsilampaannata Fine-leaved Sheep's-fescue Haar-Schafschwingel

Beskrivning. Finsvingel är ett lågväxt, mycket tätt tuvat, flerårigt gräs. Stråna blir omkring tre till fyra decimeter höga och omges vid basen av talrika fjolårsbladslidor. Bladen är mattgröna, långa och mycket tunna, högst en halv millimeter breda. Arten blommar i juni-juli, vipporna är drygt fem centimeter långa och har korta styva grenar. Småaxen är ljusgröna, ungefär fem millimeter långa och har ytteragnar utan borst.
Finsvingel karaktäriseras av sina långa, mycket smala blad och sina ljusgröna borstlösa småax. Den kan lätt förväxlas med fårsvingel (F. ovina) och har ibland betraktats som en underart av denna. Fårsvingel skiljs genom kortare blad, grågröna småax, samt ytteragnar med kort men tydligt borst.

Utbredning. Finsvingel är sällsynt och förekommer huvudsakligen i Sydsverige där den växer i gräsmattor, vägslänter och planterad granskog. Arten har troligen kommit till Sverige med gräsfrö som importerades från Tyskland i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Första fynduppgift är från Skåne och publicerades 1926 (Hylander 1971).

Etymologi. Artnamnet filiformis kommer av latinets filum (tråd) och forma (form), namnet betyder trådformig och syftar på de smala bladen.

Familj: Poaceae
Släkte: Festuca

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1999

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/festu/festfil.html
Senaste uppdatering: 28 juli 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg