Hårdsvingel

Festuca brevipila Tracey

Vetenskapliga synonym: F. duriuscula auct., F. longifolia auct., F. ovina L. var. duriuscula auct., F. stricta Host ssp. trachyphylla (Hack.) Patzke, F. trachyphylla (Hack.) Krajina

Stivsvingel Bakke-Svingel Jäykkänata Hard Fescue

Vippa av hårdsvingel Beskrivning. Hårdsvingel är ett tätt tuvat, flerårigt gräs vars strån kan bli upp till fyra decimeter höga. Bladen är blågröna och grova, omkring en millimeter breda, samt något sträva mot spetsen, de är ihoprullade och verkar därför trinda. Bladslidorna är gul- eller gråaktiga men inte pappersartade. Arten blommar i juni-juli, vipporna är omkring fem centimeter långa och har ganska korta, styva grenar. Småaxen är flerblommiga, drygt fem millimeter långa, grågröna eller violettanlupna och har finhåriga ytteragnar med tydliga borst som är omkring två millimeter.
Hårdsvingel kännetecknas av de grova, blågröna, till synes trinda bladen och det tuvade växtsättet. Den ger ett stort och kraftigt intryck och har ganska mörkt gröna blad. Arten liknar mest fårsvingel (F. ovina), men den senare har gröna eller grågröna, omkring hälften så breda blad, samt mindre småax.

Utbredning. Hårdsvingel är ganska vanlig och förekommer från Skåne till Västerbotten. Den växer vanligen i bestånd i vägkanter, gräsmattor och på banvallar. Arten härstammar från Mellaneuropa och är inkommen med importerat gräsfrö. Första fynduppgift är troligen från slutet av 1800-talet (Hylander 1971).

Etymologi. Artnamnet brevipila betyder korthårig och kommer av latinets brevis (kort) och pilus (hår).

Familj: Poaceae
Släkte: Festuca

Norden
Norra halvklotet

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1999

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/festu/festbre.html
Senaste uppdatering: 28 juli 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg