|
Beskrivning. Hönshirs är ett storväxt,
kraftigt byggt, ettårigt gräs. Strået är grovt och
blir upp till en meter högt. Bladen är kala, inte sällan
upp mot två centimeter breda, och har sträv kant.
Bladslidorna är kala och snärpet obefintligt. Arten blommar
i augusti-september. Vipporna är upprepat greniga och ganska glesa,
med gyttringar av ensidigt vända småax. Vippaxeln är
trekantig, sträv och borsthårig. Småaxen är fyra till
fem millimeter långa och tvåblommiga med en hanlig och en
tvåkönad blomma.
Skärmfjällen är olikstora, det större har fem till sju
nerver. Ytteragnen har ofta ett tydligt borst.
Hönshirs karaktäriseras av de breda bladen och de greniga
vipporna med gyttrade, ensidigt vända småax. Den andra arten
som kan påträffas i Sverige, kycklinghirs (E. colona),
har enkelt grenig vippa som är
mer kompakt, smalare blad, samt ytteragnar med kort udd.
Utbredning. Hönshirs är sällsynt och
påträffas tillfälligt på soptippar, men ibland
också i åkrar och på annan kulturmark. Arten hör ursprungligen hemma i
tropikerna.
Första fynduppgift är från Skåne och publicerades av
Linné 1755 (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet crus-galli kommer av
latinets crus (ben, fot) och gallus (tupp) och betyder
tuppben eller tuppfot.
|
Familj: Poaceae
Släkte: Echinochloa
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Höns-Hirs.
Är ett åker-ogräs som tid efter annan alt mera spridt sig ibland Säden i Skåne.
I stark lera synes det icke wilja så fort som på lätt jord, hälst när den håller sig något fucktig. Frön äro ganska mjölrike, och kunna derföre, om de genom harpa afskiljas från Säden, med fördel
anwändas til Höns och Swin, när man en gång fått dem i sin åker. De kunna ock ganska wäl af menniskor njutas, om de malas til mjöl, men de böra först skrädas
på qwarnen, at hylsor och åtminstone en del af skalarne må afsöndras. Om det skulle löna odling är icke försökt."
Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)
|