Kruståtel

Deschampsia flexuosa (L.) Trin.

Vetenskapliga synonym: Aira flexuosa L., Avenella flexuosa (L.) Parl.; D. flexuosa (L.) Trin. var. montana (L.) Gremli (ssp. corsica)
Svenska synonym: kruståda, sia; vanlig kruståtel (ssp. flexuosa), fjällkruståtel (ssp. corsica)

Smyle Bølget Bunke Metsälauha Bugðupuntur Wavy Hair-grass Draht-Schmiele

Kruståtel Beskrivning. Kruståtel är ett av våra vanligaste gräs. Den är flerårig, kal, och växer i lösa tuvor. Stråna är släta och blir upp till en halv meter höga. Bladen är ihoprullade, trådsmala, mjuka, släta och saftigt gröna. Snärpet är rundat och ett par millimeter långt. Bladslidorna är tunna och grönaktiga, eller ibland något rödaktiga vid basen. Stråbladen är ofta korta. Arten blommar i juni-juli. Vipporna är greniga och yviga, runda, med tydligt krusiga vippgrenar. Småaxen är tvåblommiga och ofta brokiga i vitt, gult och rött, med spetsiga skärmfjäll som Kruståtel är vita i spetsen. Ytteragnarna är fintandade i spetsen och har ett långt utskjutande borst. Kruståtel har två underarter i Sverige. Huvudunderarten vanlig kruståtel (ssp. flexuosa) har höga, späda strån och mindre småax, vilka är fyra till sex millimeter långa med gulbruna till rödlätta skärmfjäll. Underarten fjällkruståtel (ssp. corsica (L.) Gremli) har kortare, grövre strån och smalare vippa med mer upprätta grenar, samt större småax, vilka är mer än sex millimeter långa och har skarpt rödvioletta skärmfjäll. Fjällkruståtel är ibland vivipar, det vill säga har axgroende småax. Kruståtel Kruståtel är lätt att känna igen och skiljs från alla andra gräs på de saftigt gröna, trådsmala bladen och de krusiga vippgrenarna. Den sällsynta arten sjötåtel (D. setacea) skiljs genom smalare blågröna sträva blad, långt spetsigt snärp, trubbiga gulspetsade skärmfjäll och i spetsen grovtandade ytteragnar. Arten fårsvingel (Festuca ovina), som också har trådsmala blad, skiljs genom styva vippor med flerblommiga småax och tuvor av grågröna blad som sitter blandade med torra fjolårsblad.

Kruståtel Utbredning. Kruståtel är ett av våra absolut vanligaste gräs och förekommer i hela landet, från Skåne till Torne Lappmark. Den växer på all slags torr eller medelfuktig mark, vanligen i barrskogar, på hyggen, berg, torrbackar och i vägkanter och förekommer ofta i vidsträckta bestånd, i skuggiga lägen är den vanligen mest vegetativ medan den på soliga växtplatser utvecklar talrika strån. Särskilt på hyggen kan arten dominera och ge hela marken en rödaktig färgton. Underarten fjällkruståtel (ssp. corsica) finns i landets norra delar, från Dalarna till Torne Lappmark. Första fynduppgift är från Lappland och publicerades 1732 (Nordstedt 1920).

Kruståtel Etymologi. Artnamnet flexuosa kommer av latinets flexus (böjning), flexuosus (med många böjar), och syftar på de krusiga vippgrenarna.

Familj: Poaceae
Släkte: Deschampsia

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Krustådan ätes icke ogerna af kreaturen och är ett bland de gräs, som på torra och magra ställen lemna ett isynnerhet för får brukbart bete. Den är ganska täck med sin fina, lättrörliga vippa och sina glänsande-rödaktiga, liksom lackerade, strån, hvilka stundom åt temligen stora sträckor låna sin glans; gräset är nemligen mycket sällskapligt."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/desch/descfle.html
Senaste uppdatering: 31 mars 2009
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg