FjälltåtelDeschampsia alpina (L.) Roem. & Schult.
Vetenskapliga synonym: D. cespitosa (L.) P. Beauv. ssp. alpina (L.) Tzvelev
| |
|
Utbredning. Fjälltåtel är vanlig i fjälltrakterna, från Härjedalen till Torne Lappmark. Den växer på fuktig, gärna översilad, grusig mark på kalfjället, mer sällan i björkskogsregionen. Första fynduppgift är från Lappland och publicerades av Linné år 1745 (Nordstedt 1920). Etymologi. Artnamnet alpina betyder 'växer i alpina miljöer'. Det svenska namnet fjälltåtel har i äldre litteratur också använts på arten lapptåtel (Vahlodea atropurpurea). |
Familj: Poaceae Släkte: Deschampsia "Fjelltådan, säger WAHLENBERG, som utförligt
beskrifver den i sin Flora Lapponica (med teckn.), växer frodig och
hög på de magraste, af isen nyss härjade (och fuktiga)
ställen; der prunkar den med sin täta vippa, der tuvar den sina
gulgröna och korta blad. Den har ett så eget, hafrelikt, utseende
att väl ingen, som ser den på dess växtställe, gerna
misstänker dess stora slägtskap med
Tuvtåteln."
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)
|
© Naturhistoriska riksmuseet 1998
http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/desch/descalp.html
Senaste uppdatering: 22 maj 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg