Sötgräs

Cinna latifolia (Trevir.) Griseb.

Vetenskapliga synonym: C. pendula (Bong.) Trin.
Svenska synonym: luktven

Huldregras Cinnagræs Hajuheinä

Sötgräs Beskrivning. Sötgräs är ett ofta högväxt flerårigt gräs som har en angenäm sötaktig doft. Stråna växer få tillsammans i lösa tuvor och kan bli över en meter höga. Bladen är långspetsade, ganska slaka och ofta drygt en centimeter breda. Snärpet är omkring tre millimeter långt. Arten blommar i juli-augusti. Vippan är stor och yvig, blekgrön eller ibland med violett ton och har tunna, sträva, slakt hängande vippgrenar med talrika småax. Småaxen är enblommiga, tre till fyra millimeter långa, med vasst kölade skärmfjäll som är ungefär lika långa. Ytteragnarna är något kortare än Sötgräs skärmfjällen och har ett mycket kort borst i spetsen.
Sötgräs känns igen på de breda bladen och den stora yviga vippan med slaka vippgrenar och enblommiga, kölade småax. Den sötaktiga doften är också karaktäristisk.

Utbredning. Sötgräs är sällsynt och förekommer endast i några få landskap, från Värmland till Ångermanland. Den växer på fuktig, skuggig, ofta lundartad, stenig mark, i raviner, bäckstränder och blockmarker. Sötgräs Första fynduppgift är från Hassela i Hälsingland och publicerades 1865 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet latifolia betyder bredbladig och kommer av latinets latus (bred) och folium (blad). Det svenska namnet sötgräs syftar på artens sötaktiga kumarindoft.

Familj: Poaceae
Släkte: Cinna

Norden
Norra halvklotet
Fridlyst

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Det är ett stort, vackert och, särdeles i torrt tillstånd, välluktande (nästan som Vårbrodden) gräs med 1-2 alnar höga strån, 5-6 linier breda blad och 5-10 tum lång, blekgrön, slak, ensidigt-utbredd, lutande vippa."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/cinna/cinnlat.html
Senaste uppdatering: 22 maj 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg