Beskrivning. Grenrör är ett beståndsbildande,
ganska högväxt, flerårigt gräs med krypande underjordiska
utlöpare. Stråna är tämligen späda, men kan bli upp till en och en halv meter
höga, och har fyra till sex ledstycken. De är ofta greniga, med
bladförsedda sidoskott utgående innanför bladslidorna.
Bladen är blankt mörkgröna, drygt fem millimeter breda, slaka
och långsamt avsmalnande, oftast bågböjda.
Snärpet är trubbigt och två millimeter långt.
Arten blommar i juli-augusti. Vipporna är greniga och smalt äggrunda.
Skärmfjällen är smala och spetsiga, grågröna
eller violettfägade i kanten. Ytteragnarna har ett mycket kort borst
och är tydligt kortare än blomaxelns hår.
Ståndarknapparna är korta, mörkvioletta och bildar
rikligt med pollen.
Grenrör känns igen på de bågböjda,
glänsande och mörkgröna bladen och de ofta greniga stråna.
Arten korsar sig med både madrör
(C. stricta) och bergrör (C. epigeios).
Utbredning. Grenrör är vanlig i hela landet,
utom i fjällen. Den växer på fuktig mark, vid skogskärr
och ängsmarker, ofta finner man vidsträckta bestånd
vid näringsrika sjöar.
Första fynduppgift är från Lappland
och publicerades av Linné i Flora Lapponica 1737 (Nordstedt 1920).
Användning. Enligt Nyman (1868) kan torkade och malda
'rötter' av grenrör användas till nödbröd. Den kan
också användas som färgväxt och vippan färgar
grönt om den kokas med alun.
Etymologi. Artnamnet canescens kommer av latinets
canescere (gråna, vitna) och betyder grånande, namnet
syftar på vippans färg. Det svenska namnet grenrör syftar
på att arten grenar sig.
|
Familj: Poaceae
Släkte: Calamagrostis
Norden
Norra halvklotet
Färgväxt
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Detta gräs når manshöjd och utsänder
enkla grenar från bladvecken - något, som i gräsens
familj är synnerligen ovanligt."
Ur Flora Lapponica av Carl von Linné (1737),
i svensk översättning av T. M. Fries (1905)
|