Grenrör

Calamagrostis canescens (F. H. Wigg) Roth

Vetenskapliga synonym: C. lanceolata Roth

Vassrørkvein Eng-Rørhvene Viitakastikka Purple Small-reed Sumpf-Reitgras

Beskrivning. Grenrör är ett beståndsbildande, ganska högväxt, flerårigt gräs med krypande underjordiska utlöpare. Stråna är tämligen späda, men kan bli upp till en och en halv meter höga, och har fyra till sex ledstycken. De är ofta greniga, med bladförsedda sidoskott utgående innanför bladslidorna. Bladen är blankt mörkgröna, drygt fem millimeter breda, slaka och långsamt avsmalnande, oftast bågböjda. Snärpet är trubbigt och två millimeter långt. Arten blommar i juli-augusti. Vipporna är greniga och smalt äggrunda. Skärmfjällen är smala och spetsiga, grågröna eller violettfägade i kanten. Ytteragnarna har ett mycket kort borst och är tydligt kortare än blomaxelns hår. Ståndarknapparna är korta, mörkvioletta och bildar rikligt med pollen.
Grenrör känns igen på de bågböjda, glänsande och mörkgröna bladen och de ofta greniga stråna. Arten korsar sig med både madrör (C. stricta) och bergrör (C. epigeios).

Utbredning. Grenrör är vanlig i hela landet, utom i fjällen. Den växer på fuktig mark, vid skogskärr och ängsmarker, ofta finner man vidsträckta bestånd vid näringsrika sjöar. Första fynduppgift är från Lappland och publicerades av Linné i Flora Lapponica 1737 (Nordstedt 1920).

Användning. Enligt Nyman (1868) kan torkade och malda 'rötter' av grenrör användas till nödbröd. Den kan också användas som färgväxt och vippan färgar grönt om den kokas med alun.

Etymologi. Artnamnet canescens kommer av latinets canescere (gråna, vitna) och betyder grånande, namnet syftar på vippans färg. Det svenska namnet grenrör syftar på att arten grenar sig.

Referenser

"Detta gräs når manshöjd och utsänder enkla grenar från bladvecken - något, som i gräsens familj är synnerligen ovanligt."

Ur Flora Lapponica av Carl von Linné (1737), i svensk översättning av T. M. Fries (1905)