Taklosta

Bromus tectorum L.

Vetenskapliga synonym: Anisantha tectorum (L.) Nevski, Schedonorus tectorum (L.) Fr., Zerna tectorum (L.) Panz.

Takfaks Tag-Hejre Kattokattara Þakfaxgresi Drooping Brome Dach-Trespe

Taklosta Beskrivning. Taklosta är ett ganska lågväxt ettårigt gräs med förhållandevis stor slak vippa. Den växer i små lösa tuvor och kan bli upp till fem decimeter hög. Strået, bladslidorna och bladen är finhåriga, och i soliga lägen kan hela växten få en rödaktig färg. Arten blommar i juni-juli. Vippan är ganska stor med långa, slakt hängande, ensidigt vända vippgrenar. Småaxen är omkring tre centimeter långa om borsten räknas in. Ytteragnarna är långhåriga och har mycket långa borst som är ungefär lika långa som resten av småaxet. Då axen mognar gulnar hela vippan, borsten blir utspärrade och småaxen faller lätt sönder vid beröring.
Taklosta Taklosta ser mycket speciell ut med sina korta strån och slakt hängande vippa. Den liknar mest sandlosta (B. sterilis), som dock har kalt strå och större småax, vilka är omkring fem centimeter inklusive borst. Ytterligare ett par sällsynta arter som har påträffas tillfälligt liknar taklosta, men de har alla tätare vippa med korta vippgrenar.

Taklosta Utbredning. Taklosta är ganska sällsynt på öppen grusig mark, vid hus, i hamnar, på bangårdar och andra typer av kulturmarker. Första fynduppgift publicerades år 1745 (Nordstedt 1920).

Övrigt. Taklosta förs ibland till släktet sollostor (Anisantha), tillsammans med bland annat arten sandlosta (B. sterilis).

Etymologi. Artnamnet tectorum kommer av latinets tectum (tak) och syftar på att den i äldre tider ofta växte på torvtak.

Familj: Poaceae
Släkte: Bromus

Norden
Norra halvklotet

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"På sandiga marker kan Taklostan bli ett bra betesgräs, isynnerhet för får, men har annars ringare värde. Emellertid är den strax innan eller under blomningen ganska täck med sin slaka och fina, lätt rörliga vippa. Sedan blir den stelare och torkar snart alldeles bort. LINNÉ, som i korthet beskrifver gräset i Flora Suecica, omtalar der att det växte på (somliga) tak i Upsala så ymnigt som säd på åkern (Upsaliæ tecta tegit instar agri frumento consiti)."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/bromu/bromtec.html
Senaste uppdatering: 29 juni 2009
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg