Råglosta

Bromus secalinus L.

Svenska synonym: rågsvingel

Rugfaks Rug-Hejre Ruiskattara Rugfaxgresi Rye Brome Roggen-Trespe

Råglosta

Beskrivning. Råglosta är ett ganska storväxt, ettårigt gräs. Stråna är upprätta och kan bli upp till en meter höga. Bladen är omkring en centimeter breda, ljusgröna och något håriga, bladslidorna är oftast kala. Arten blommar i juni-juli. Vipporna är ganska stora och yviga, med långa vippgrenar som var och en oftast har ett småax. Småaxen är en till två centimeter långa, breda med flernerviga nedre skärmfjäll och kala ytteragnar, vid mognaden med inrullade kanter, som har tydliga men ganska korta borst. Råglosta Råglosta skiljs från andra lostor (Bromus) genom sina kala bladslidor och yviga vippor med breda småax.

Utbredning. Råglosta var i äldre tid ett besvärligt ogräs i rågåkrar. Moderna odlingsmetoder har gjort arten mycket sällsynt och den förekommer idag regelbundet endast på Öland och Gotland Råglosta och är i övrigt mer eller mindre tillfälligt förekommande, till exempel i åkrar med råg (Secale cereale), främst höstråg, som planterats som viltfoder. Råglosta Råglosta har ingen fröreserv i marken och är därför beroende av att hela tiden spridas med nytt utsäde för att kunna gro. Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Hortus botanicus år 1685 (Nordstedt 1920).

Användning. Arten var tidigare så vanlig att man till och med gjort försök att använda den som färgväxt.

Råglosta

Etymologi. Artnamnet secalinus kommer av Secale som är det vetenskapliga namnet på släktet rågar.

Familj: Poaceae
Släkte: Bromus

Norden
Norra halvklotet

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Råglostan blir lätt ett besvärligt ogräs, särdeles på sandiga åkrar, om den icke i tid uppryckes. På dålig eller illa brukad jord kan den till och med öka sig så mycket att den alldeles tager öfverhand öfver rågen. Stundom tror man då, eller när gräset annars visar sig mera talrikt, att rågen förvandlat sig till Losta. Då dennas "frön" till större mängd komma bland rågen och malas jemte den, blir brödet, som bakas af sådant mjöl, svart och obehagligt beskt."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/bromu/bromsec.html
Senaste uppdatering: 31 augusti 2004
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg