|
Beskrivning. Darrgräs är ett flerårigt gräs som växer i lösa tuvor.
Stråna är upprätta och kan bli upp till en halv meter höga. Bladen är
platta och korta, med sträva kanter. Arten blommar i juni-juli. Vippan är
grenig och pyramidformad, vippgrenarna är vågiga och har hängande småax. Småaxen är brunvioletta och
ser ut som små hjärtformade berlocker och de blir omkring en halv
centimeter långa.
Darrgräs är lätt att känna igen på de hjärtformade,
plattade småaxen som hänger på långa tunna grenar.
Den kan bara förväxlas med de båda ettåriga arterna
dvärgdarrgräs (B. minor) och italienskt darrgräs (B. maxima)
som kan förekomma tillfälligt.
Utbredning. Darrgräs är vanlig i södra och mellersta
Sverige, men den förekommer mer sällsynt ända upp i Västerbotten.
Den växer i fuktiga ängar, i beteshagar och på stränder. I
landets nordligare delarna förekommer den oftast på kalkrik mark.
Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet media betyder mellan och syftar på att den
i storlek är mittemellan dvärgdarrgräs (B. minor) och italienskt darrgräs
(B. maxima). Sitt svenska namn darrgräs har den fått då småaxen
darrar vid minsta vindpust.
|
Familj: Poaceae
Släkte: Briza
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Bland de lysande blommorna på ängen gör sig en annan växt
bemärkt endast genom sina utomordentligt fina vippor och de på dem likom upphängda,
hjertlika, brun- och grönbrokiga småaxen. Minsta vindflägt sätter dessa
vippor i rörelse, en fjärils vinge kommer dess blommor att dallra, och ändå
motstår strået den starkaste blåst. Denna växt är Darrgräset,
kanske den vackraste bland våra vanligaste gräs."
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)
|