Knylhavre

Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv.

Vetenskapliga synonym: Avena elatior L.; Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. ssp. vulgare (Fr.) Hyl. (ssp. elatius), Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. var. bulbosum (Willd.) St.-Amans (ssp. bulbosum)
Svenska synonym: knölhavre; vanlig knylhavre (ssp. elatius), pärlhavre (ssp. bulbosum)

Hestehavre Draphavre Heinäkaura Ginhafrar False Oat-grass Glatthafer

Beskrivning. Knylhavre är ett högväxt, flerårigt gräs med upp till en och en halv meter höga strån som växer i lösa tuvor. Bladen är omkring fem millimeter breda, ganska mjuka, och även det översta bladet är välutvecklat. Bladslidorna är kala och något sträva. Snärpet är kort. Arten blommar i juni-juli. Vipporna är smala och ibland glesa på mitten, de blir nästan tre decimeter långa och har ganska korta, sträva vippgrenar. Småaxen är centimeterlånga, med brunaktiga till silverglänsande skärmfjäll och hinnkantade ytteragnar som har ett långt utskjutande borst. Ståndarknapparna är violetta. Två underarter av knylhavre förekommer, vanligast är huvudunderarten vanlig knylhavre (ssp. elatius) som har normala stråbaser, medan den kontinentala underarten pärlhavre (ssp. bulbosum (Willd.) Hyl.) har knöllikt uppsvällda stråbaser på de vegetativa skotten, vilka liknar pärlband.
Knylhavre karaktäriseras av långa, ofta sammandragna, vippor, samt elliptiska glänsande småax som har ett långt borst. Arterna luddhavre (Helictotrichon pubescens) och ängshavre (H. pratense) har kort översta stråblad och större småax med fler borst.

Utbredning. Knylhavre är vanlig eller ganska vanlig från Skåne till Dalarna. Den växer i torr gräsmark, skogsbryn och vägkanter och kan bilda vidsträckta bestånd. Vanlig knylhavre (ssp. elatius) är naturligt förekommande sedan gammalt, medan den kontinentala underarten pärlhavre (ssp. bulbosum) kan påträffas tillfälligt. Första fynduppgift är från Uppsala och publicerades 1745 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet elatius kommer av latinets elatus (hög), elatior (högre). Knylhavre anges redan av Linné som namn på arten.

Referenser

"Knölhafran eller Hafregräset är ett bland våra större gräs, som ger ett godt och ymnigt bete och betydlig höskörd. Den är ett af de tidigare grässlagen, växer och blommar under hela sommaren, och kan derföre slås två gånger. Stundom erhåller man i den andra slåttern nära lika mycket gräs som i den första...
...Det passar, i södra och medlersta Sverige, bra till konstiga ängar och sås bäst om hösten tillsammans med Hvitklöver, Ängssvingel eller Timotej."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)