|
Beskrivning. Svartkavle är ett ganska
storväxt, flerårigt gräs med ett par
decimeter långa underjordiska utlöpare. Stråna kan bli drygt
en meter höga och har grågröna blad som är omkring
en centimeter breda, ofta med vitaktigt överdrag.
Typiskt för arten är att den översta bladslidan
vanligen är tydligt vidgad kring strået. Snärpet
är omkring fem millimeter långt. Arten blommar
i juni-juli. Småaxen sitter samlade i en tät axlik vippa
som är tämligen kort och tjock med
tvär bas. Skärmfjällen har utböjda spetsar och
kanterna är vanligen tätt långhåriga.
Ytteragnarna har tvärt avskurna spetsar och oftast ett kort borst.
Svartkavle kännetecknas av sina grova strån, vitaktigt
gråblå breda blad, vidgade bladslidor, långa
utlöpare och småax med utböjda spetsar. Den är dock
inte alltid klart skild från ängskavle
(A. pratensis) och de två arterna hybridiserar också
där de möts. Ängskavle har mycket korta utlöpare,
smalare vippa, smalare blad och ej vidgade bladslidor, samt småax
med tilltryckta spetsar.
Utbredning. Svartkavle växer på
havsstränder och är vanlig från Blekinge till Uppland,
men finns även sällsynt vid kusten i några andra
landskap från Bohuslän till Norrbotten. I sällsynta
fall kan arten påträffas i inlandet.
Första fynduppgift är från Öland och
Blekinge och publicerades 1817 (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet arundinaceus betyder 'som liknar vass'
och kommer av Arundo som är ett äldre vetenskapligt släktnamn på
vass (Phragmites australis).
|
Familj: Poaceae
Släkte: Alopecurus
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
|