|
Beskrivning. Storven är ett vanligen storväxt
och relativt kraftigt byggt gräs som kan bli upp till en meter högt.
Från basen utbildas korta underjordiska utlöpare, men aldrig några
ovanjordiska så kallade stoloner. Bladen är breda blad och snärpet är
långt spetsigt. Arten blommar juli-augusti. Vipporna är stora och yviga med
långskaftade och talrika, mycket korta, tofslika vippgrenar vid nedersta noden. Vippan
är utbredd också efter blomningen. Småaxen saknar borst men har
både ytteragn och inneragn. Storven är en mycket variabel art inom vilken
flera olika varieteter urskiljs.
Arten är mycket lik krypven (A. stolonifera) och kan vara
mycket svår att skilja från denna. I typiska fall skiljs den senare på
förekomsten av ovanjordiska utlöpare (stoloner) och avsaknaden av de för
storven typiska tofslika nedre vippgrenarna. Arten
rödven (A. capillaris) skiljs
genom kort och trubbigt snärp.
Utbredning. Storven är vanlig i nästan hela landet, utom i
fjällkedjan. Den växer både på torr och på fuktig mark, till exempel
som ogräs i åkrar, vid gårdar och
på ruderatmarker, men också i naturliga biotoper, som i fuktängar
och på alvarmark.
Etymologi. Artnamnet gigantea kommer av
latinets gigas (jätte) och betyder 'mycket stor'.
|
Familj: Poaceae
Släkte: Agrostis
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
|