|
Beskrivning. Rödven är ett lågväxt,
löst tuvat, flerårigt gräs med kort jordstam. Stråna är upprätta och
upp till sex decimeter höga. Bladen är smala, platta eller ihopvikta, och
snärpet är kort och trubbigt. Arten blommar i juli-augusti. Vippan är
vanligen kort och äggformig med tunna allsidigt riktade vippgrenar som
är utbredda även efter blomningen. Småaxen är ofta rödaktiga,
de saknar nästan alltid borst, men har både ytteragnar och inneragnar.
Rödven skiljs från krypven (A. stolonifera)
och storven (A. gigantea) genom sitt korta,
tvärt avhuggna snärp.
Arten bergven (A. vinealis) som växer på liknande miljöer som
rödven skiljs genom att vara tätt tuvad, ha borstförsedda småax
utan inneragnar, samt trådfina basalblad.
Utbredning. Rödven är vanlig i hela landet. Den
växer vanligen på öppna torra marker, till exempel i hedar, torrängar och
vägkanter, men den förekommer även i skogsmark.
Första fynduppgift publicerades år 1745 (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet capillaris kommer av latinets
capillus (hår) och betyder hårfin, vilket syftar på de
tunna vippgrenarna.
|
Familj: Poaceae
Släkte: Agrostis
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Markmattan är ömsevis svingel och tåtel
och på de solstekta fläckarna står den lysande skirblonda
rödvenen, detta gräs som hur tätt det än står verkar
strålfint skimmerlätt och genomlyst, nästan andligt, och
hur man än letar finner man inte ord som är tillräckligt
rättvist lätta för detta solskir."
Ur En vandring till bärskogen av Harry Martinson (Midsommardalen, 1938)
|