Nattviol

Platanthera bifolia (L.) Rich.

Vetenskapliga synonym: Habenaria bifolia (L.) R. Br.
Svenska synonym: nattyxne, nosserot; ängsnattviol, vanlig nattviol (ssp. bifolia); skogsnattviol (ssp. latiflora)

Vanleg nattfiol Bakke-Gøgelilje (ssp. bifolia), Langsporet Gøgelilje (ssp. latiflora) Valkolehdokki Lesser Butterfly-orchid Weiße Waldhyazinthe

Beskrivning. Nattviol är en upp till tre decimeter hög orkidé med vitaktiga blommor. Den har två stora ovala blad som sitter långt ner på stjälken, samt två eller tre små och smala stjälkblad. Nattviol blommar i juni-juli med väldoftande blommor som sitter samlade i mångblommiga ax, blommorna doftar starkare på kvällen och lockar då till sig svärmare som pollinerar dem. Kalkbladen är vita till gul- eller grönvita. Blomman har en långsmal läpp och lång och tunn sporre. Pollenfacken sitter tätt och parallellt. Nattviol delas upp i två underarter, ängsnattviol (ssp. bifolia) och skogsnattviol (ssp. latiflora (Drejer) Löjtnant). Skogsnattviol är grövre med glesare blomställning och längre sporre. Hos ängsnattviol är sporren ungefär två centimeter lång, medan den hos skogsnattviol är omkring tre centimeter lång.
Nattviol är mycket lik grönvit nattviol (P. chlorantha), men den senare är större, grövre och har pollenfack som sitter glest och är vinklade mot varandra, samt sporre som är något förtjockad mot spetsen. Hybrider påträffas ibland där de två arterna växer tillsammans.

Utbredning. Nattviol är ganska vanlig och förekommer från Skåne till Jämtland. Den växer i ängar och öppna skogsmarker. Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Catalogus plantarum 1658 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet bifolia kommer av latinets bi- (två) och folium (blad), namnet betyder tvåbladig och syftar på de två basalbladen.

Referenser

"Och här är dungen, där göken gol,
små tösor sprungo här
med bara fötter och trasig kjol
att plocka dungens bär,
och här var det skugga och här var sol
och här var det godt om nattviol,
den dungen är mig kär,
min barndom susar där."

Ur Ströftåg i hembygden av Gustaf Fröding (Stänk och flikar, 1896)