|
Beskrivning. Flugblomster är en flerårig orkidé med
insektsliknande blommor som sitter i ett glest ax. Stjälken blir bara ett par decimeter hög och har
ett fåtal blad som är blåaktigt gröna och avlånga.
Flugblomster blommar i juni-juli och har mycket speciella blommor som liknar steklar. De yttre kalkbladen är
gulgröna och breda, medan de inre är brunröda, håriga,
trådsmala, snett uppåtriktade och ser ut som antenner.
Blommans läpp är kluven och har upptill två sidoflikar,
den är brunröd och hårig men har i överdelen
en kal blågrå fläck som har tolkats
som ljusreflexen hos ett par hopfällda insektsvingar.
Upptill på läppen finns också ett par släta, glänsande
knölar som liknar ögon.
Flugblomstrets särpräglade blommor gör att den inte kan
förväxlas med någon annan svensk växt, men den kan vara mycket svår att få syn på.
Utbredning. Flugblomster förekommer sällsynt på
kalkrika fuktängar ända upp till Jämtland, vanligast är den på
Öland och Gotland. Trots sitt speciella utseende är flugblomster ofta svår
att få syn på, men den kan på vissa platser förekomma i stort antal.
Första fynduppgift är från Öland och Gotland och
publicerades av Linné i Kongliga Swenska Wetenskapsacademiens Handlingar 1741 (Nordstedt 1920).
Övrigt. Flugblomstrets doft liknar den som honorna av vissa
grävstekel-arter använder för att locka till sig hanar. Lockade av doftämnena
söker sig stekelhanarna till blommorna vilka genom sitt insektslika
utseende lockar hanarna att para sig med dem. Under
parningsförsöken fastnar blommans pollinier på stekeln som
flyger vidare till nästa blomma och på så sätt hjälper till
att säkerställa korsbefruktning.
Etymologi. Artnamnet insectifera betyder insektsbärande.
Flugblomster omtalas som svenskt namn på arten redan av Linné.
|
Familj: Orchidaceae
Släkte: Ophrys
Norden
Norra halvklotet
Fridlyst
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Wäxer i Sidlänte ängar på både
Öland och Gotland, såsom wid Gaxa, Högby, Glömminge, Wisby och
andra ställen. Blommorne äro så lika de blå spyflugor,
at ei mer tycks fattas, än at de allenast kunna surra. Man behöver ei
mer resa till Fontaineblau at åskoda denna, som närmare är
til Öland."
Ur Samling af Et Hundrade Wäxter upfundne på
Gothland, Öland och Småland av Carl von Linné
(Kongliga Swenska Wetenskapsacademiens Handlingar 1741)
|