|
Beskrivning. Knärot är en lågväxt
orkidé med grenad krypande jordstam, vilket gör att den bildar
små mattor av bladrosetter. Stjälken är omkring en decimeter hög och
finhårig upptill. Bladen är spetsigt äggrunda och sitter
samlade i rosett vid basen, de är övervintrande,
mörkgröna med en karaktäristisk nätartad nervatur som
ger dem ett marmorerat utseende.
Knärot blommar
i juli-augusti, de vita blommorna är ganska små och sitter i en
smal ensidig eller något spiralvriden blomställning. Kalkbladen är håriga,
de tre övre är hjälmlikt hopstående. Läppen är
delad i en yttre spetsig del och en inre, skålformat påslik del.
Knärot ser mycket speciell ut och den enda art som den möjligen kan
förväxlas med är skruvax
(Spiranthes spiralis), men den senare har inte en krypande jordstam och bildar inga mattor.
Dess blomställning är dessutom tydligt spiralvriden.
Utbredning. Knärot förekommer i
nästan hela landet, men saknas på
kalfjället. Den är ganska vanlig i mossrika
barrskogar, till exempel i blåbärsgranskog, och växer ofta i
mossan på stenar och block
där dess jordstam kan växa fritt.
Första fynduppgift är från Uppland
och publicerades år 1732 (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet repens kommer av latinets
repere (krypa), namnet betyder krypande och syftar på
jordstammen. Det svenska namnet knärot kommer enligt
Nyman (1868) av "dess krypande och m. e. m. knäkrökta
rotstock".
|
Familj: Orchidaceae
Släkte: Goodyera
Norden
Norra halvklotet
Fridlyst
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Bladens rutformiga fläckar äro på några
stånd nästan svarta, på andra nästan purpurfärgade,
på andra hvitaktiga samt på ytterligare andra knappt märkbara."
Ur Flora Lapponica av Carl von Linné (1737),
i svensk översättning av T. M. Fries (1905)
|