|
Beskrivning. Dvärgvårlök är en
lågväxt, kal ört som kan bli drygt en decimeter hög.
Den har ofta bara har ett smalt basalblad, men som kan ha flera
trådfina blad från sidolökarna. Stjälkbladet
är betydligt bredare än basalbladet. Dvärgvårlök
blommar i april-maj. Blomställningen har ofta fem eller sex blommor,
men kan ha både färre eller fler blommor. Kalkbladen är
smalt spetsiga. Fröna saknar oljerikt bihang. Lökskalet är
brunt och innesluter en större och en mindre lök
och ofta också flera smålökar.
Dvärgvårlök känns
lättast igen på sina spetsiga kalkblad och trådfina blad.
Den sällsynta
lundvårlöken (G. spathacea)
har också trådfina blad, men har färre blommor
med trubbiga kalkblad.
Utbredning. Dvärgvårlök är vanlig i
Södermanland och i Uppland, men är mer ovanlig eller sällsynt
i övriga delarna av landet, i norra Sverige saknas den helt. Den växer
i lundar och parker.
Första fynduppgift publicerades i Bromelius Chloris Gothica
1694 (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet minima betyder 'mycket liten'.
|
Familj: Liliaceae
Släkte: Gagea
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Kråklök är en bland de växter, som bilda den
späda vårgrönskan på mullrikare marker, innan ännu högre
gräs och större örter i allmänhet hunnit utvecklas, så att den
vanligen ensam bildar små men täta, nästan glänsande gröna mattor,
och detta mest genom de många smålökarnes fina blad. Genom
smålökarne ökas också växten utomordentligt, så att den
snart blir ett ogräs på eller vid odlade ställen."
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)
|