Luzula DC.

Frylen

Beskrivning. Ett- till fleråriga, gräslika örter. Blad smalt lansettlika, platta eller rännformiga, vanligen med långa mjuka hår i kanten. Bladslida hel. Blommor ensamma eller i mångblommiga ax- eller huvudlika samlingar. Kalkblad sex, i två tretaliga kransar, vanligen brunaktiga. Ståndare sex. Stift ett, märken tre. Frukt en enrummig kapsel med tre frön. Frön ofta med köttigt bihang (elaiosom).
Kromosomtal varierande.

Etymologi. Släktnamnet Luzula kommer av latinets lucere (lysa) och har oklar syftning, möjligen anspelande på glansen på kalkbladen hos vissa arter.

Släktet har omkring 80 arter, varav 13 förekommer i Sverige. Flera av arterna är fjällväxter, till exempel axfryle (L. spicata) och bågfryle (L. arcuata). Medan andra, som ängsfryle (L. multiflora) och vårfryle (L. pilosa), är vanliga i hela landet.

Familj: Juncaceae

Arter:
axfryle (L. spicata)
blekfryle (L. pallidula)
bågfryle (L. arcuata)
fjällfryle (L. wahlenbergii)
hedfryle (L. congesta)
knippfryle (L. campestris)
snöfryle (L. arctica)
storfryle (L. sylvatica)
svartfryle (L. sudetica)
vippfryle (L. parviflora)
vitfryle (L. luzuloides)
vårfryle (L. pilosa)
ängsfryle (L. multiflora)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning