Crocus L.Krokusar | |
|
Beskrivning. Fleråriga knölväxter.
Stam kort, rundad, knölformad, underjordisk, omgiven av torra slidrester.
Stjälk kort, ogrenad, vanligen enblommig, nedtill omgiven av bleka
rörlika bladslidor. Blad basala, smala, linjära, gräslika,
ofta med ljus mittnerv. Kalk sambladig, djupt flikad med mycket lång och
smal, från knölen utgående tub. Kalkblad
sex, mer eller mindre ihopstående, blekvioletta, vita eller gula, ofta
med mörkare strimmor på utsidan. Ståndare tre. Stift ett,
märken tre, långa, flikiga. Fruktämne underjordiskt, fruktskaft
med tiden tillväxande i längd. Frukt en trerummig kapsel,
ovanjordisk. Etymologi. Släktnamnet Crocus kommer av grekiskans kroke (tråd) och syftar på de långa märkesflikarna. Användning. Krokusar är välkända prydnadsväxter och odlas i både enskilda och offentliga planteringar, inte sällan i gräsmattor eller till synes naturliga miljöer. En mängd arter och förädlade namnsorter odlas, men bara ett fåtal förekommer förvildade. Släktet har omkring 80 arter. Ingen krokus är inhemsk i
Sverige, men ett par ursprungligen odlade arter,
snökrokus (C. tommasinianus) och
vårkrokus (C. vernus), har
förvildats och förekommer numera naturaliserade i vårt
land. Ytterligare ett par arter har påträffats kvarstående
efter odling eller tillfälligt utkomna i naturen. Dessa är
bägarkrokus (C. chrysanthus), grekisk krokus (C. sieberi),
höstkrokus (C. speciosus), toscanakrokus (C. etruscus)
och trädgårdshybriden gullkrokus (C. x stellaris). |
Familj: Iridaceae |
© Naturhistoriska riksmuseet 1999
http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/irida/crocu/welcome.html
Senaste uppdatering: 4 augusti 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg