Dyblad

Hydrocharis morsus-ranae L.

Svenska synonym: grodblad

Froskebit Frøbid Kilpukka Frogbit Froschbiß

Dyblad Beskrivning. Dyblad är en fritt flytande vattenväxt med små rundade flytblad och utlöpare mellan bladrosetterna. Bladen är långskaftade och liknar näckrosväxternas (Nymphaeaceae) blad men är mycket mindre, bara tre centimeter långa, de är blankt gröna med röda undersidor. Dyblad blommar i juli-augusti. Dyblad, bald Blommorna är skaftade, vita och enkönade med tre inre kronbladslika hylleblad, han- och honblommor sitter på olika plantor. Honblommorna sitter ensamma och är omgivna av ett hölsterblad, medan hanblommorna vanligen sitter flera tillsammans med två hinnaktiga hölsterblad vid basen av blomskaften. Dyblad blommar bara ibland och sätter inte frukt i Sverige, förökning kan dock ske vegetativt.
Dyblad En art med liknande blad är sjögull (Nymphoides peltata), som dock har gula blommor och strödda långskaftade flytblad, sjögull hör till familjen vattenklöverväxter (Menyanthaceae).

Dyblad Utbredning. Dyblad är ganska vanlig i södra och mellersta Sverige, men saknas på Öland och Gotland. Den växer vanligen i näringsrika sjöar på grunt vatten. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Dyblad Etymologi. Om artnamnet morsus-ranae berättar Nyman (1867) att arten för "sina vid basen liksom urbitna blad heter växten hos några gamle botanister (DODONÆUS, 1583) Ranæ Morsus, Grodbett, hvadan artnamnet. Grodblad är också en benämning på växten, och hvilken häntyder både på dess gamla namn och dess hemvist, som icke sällan är sådana vatten der grodor gerna uppehålla sig, liksom de många insekter och maskar, åt hvilka denna växt lemnar skydd eller tillhåll och hvilka tjena de förra till näring". Det äldre svenska namnet grodblad får inte förväxlas med groblad (Plantago major).

Familj: Hydrocharitaceae
Släkte: Hydrocharis

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Dybladet är en, liksom dess närmaste slägting Dyborren, ganska utmärkt och egendomligt bildad växt. Det är också en bland de få vattenväxter, hos hvilka nästan hela ståndet uppbäres eller liksom hänger i vattnet medelst de på dess yta utbredda bladen. Hos Neckrosorna t. ex., med hvilkas blad dennas ha någon likhet, ligger rotstocken alltid rotad i botten."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/hydrocharita/hydro/hydrmor.html
Senaste uppdatering: 16 oktober 2008
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg