Tidig blåstjärna

Scilla bifolia L.

Tyrkarblåstjerne Alpine Squill Zweiblättriger Blaustern

Tidig blåstjärna Beskrivning. Tidig blåstjärna är en lågväxt, flerårig lökväxt som blir omkring två decimeter hög. Bladen är vanligen två eller tre från varje lök och har en bladslida som når högt upp på stjälken. Tidig blåstjärna blommar i mars-april, blommorna är upprätta och sitter på ganska korta blomskaft som saknar stödblad vid basen. Kalkbladen är mörkt violettblå och blir knappt en centimeter långa.
Tidig blåstjärna karaktäriseras av avsaknaden av stödblad vid basen av blomskaften, samt att bladslidorna når högt upp på stjälken. Den liknar de två andra arterna i släktet blåstjärnor (Scilla), men dessa har små, men tydliga stödblad i blomställningen.

Tidig blåstjärna Utbredning. Tidig blåstjärna förekommer sällsynt naturaliserad i Sydsverige. Den växer på kulturpåverkad mark, i parker och vid bebyggelse. Första fynduppgift som förvildad är från Landskrona, Skåne och publicerades 1963 (Hylander 1971).

Användning. Tidig blåstjärna odlas ibland som prydnadsväxt.

Etymologi. Artnamnet bifolia betyder 'med två blad' och kommer av latinets bi- (två) och folium (blad). Det vetenskapliga namnet Scilla bifolia användes felaktigt på arten italiensk blåstjärna (Hyacinthoides italica) då denna först uppgavs från Sverige.

Familj: Hyacinthaceae
Släkte: Scilla

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 2000

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/hyacintha/scill/scilbif.html
Senaste uppdatering: 7 april 2005
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg