Hemerocallis L.

Dagliljor

Beskrivning. Fleråriga örter med krypande jordstam. Stjälk nästan bladlös, upp till en meter hög. Blad i två rader, linjära, halvmeterlånga. Blommor stora, trattlika, i kvastlikt knippe. Kalkblad sex, gula eller orangebruna, sammanväxta vid basen. Ståndare sex, uppböjda, ståndarsträngar kala. Stift ett, uppböjt. Fruktämne trerummigt, översittande. Frukt en omvänt konisk kapsel. Frön svarta, glänsande.
Kromosomtal: 2n=22 (gul daglilja), 2n=33 (brunröd daglilja).

Användning. Dagliljor odlas hos oss uteslutande som prydnadsväxter, men i Asien används blomknopparna som grönsak, bland annat i soppor.

Etymologi. Släktnamnet Hemerocallis kommer av grekiskans hemera (dag) och kallos (vacker).

Släktet har omkring 15 arter. Tre arter som odlas i Sverige kan ibland påträffas kvarstående efter odling eller naturaliserade på kulturmark, blekgul daglilja (H. citrina), brunröd daglilja (H. fulva) och gul daglilja (H. lilioasphodelus).

Familj: Hemerocallidaceae

Arter:
blekgul daglilja (H. citrina)
brunröd daglilja (H. fulva)
gul daglilja (H. lilioasphodelus)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

© Naturhistoriska riksmuseet 2000

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/hemerocallida/hemer/welcome.html
Senaste uppdatering: 25 april 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg