Slidstarr

Carex vaginata Tausch.

Vetenskapliga synonym: C. sparsiflora (Wahlenb.) Steud.

Slirestorr Fåkapslet Star Tuppisara Slíðrastör Sheathed Sedge Scheiden-Segge

Beskrivning. Slidstarr är ett ganska lågväxt, flerårigt halvgräs med krypande jordstam och skilda han- och honax. Stråna kan bli upp till en halv meter höga men är oftast lägre, de är trekantiga och nästan helt släta. Bladen är platta och rent gröna med långa bladslidor. Stråbladen är ganska korta och har välutvecklade, något uppsvällda bladslidor av vilka de nedersta ofta saknar bladskivor. Axfjällen är trubbiga, rödbruna med grön mittnerv. Hanaxet är smalt klubblikt och långskaftat. De två eller tre honaxen är skaftade, upprätta, ganska glesblommiga och sitter i vecket av mycket korta stödblad. Fruktgömmena är ljusgröna, smalt äggformiga med kort och något snett spröt. Honblommorna har tre märken och trekantig nöt.
Slidstarr kännetecknas av sin rent ljusgröna färg, platta blad, långa bladslidor, samt korta stödblad. Den liknar mest hirsstarr (C. panicea), men den senare är grågrön i färgen och har rundare, mer uppblåsta fruktgömmen och längre stödblad.

Utbredning. Slidstarr är vanlig från Dalarna till Torne Lappmark, den förekommer dock ner till Småland men är mer eller mindre sällsynt i landets södra delar. Arten växer på fuktig skogsmark, i myrkanter och stränder. I fjälltrakterna växer den ofta torrare, i fjällängar och fjällhedar. Första fynduppgift är från Lappland och publicerades 1812 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet vaginata kommer av latinets vagina (slida) och betyder 'med slidor', vilket syftar på de nedre bladslidorna på strået.

Referenser

"Carex vaginata Tsch. liknar Hirsstarren men är rent grön, vanligen större, och har något smalare strå, något längre och bredare blad, mycket vidslidade skärmblad och äggrunda, otydligt-trekantiga (icke uppblåsta), kort och något snedt spetsade, gröna nötgömmen."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)