Gölstarr

Carex stenolepis Less.

Vetenskapliga synonym: C. grahamii Boott, C. vesicaria L. var. alpigena Fr.
Svenska synonym: mörkstarr

Vierstorr Elv-Star Kurmitsansara Mountain Bladder-sedge

Beskrivning. Gölstarr är ett medelstort, flerårigt halvgräs med skilda han- och honax. Stråna är sträva, upp till fem decimeter höga, och har purpurröda bladslidor vid basen. Bladen är omkring fem millimeter breda, platta och vanligen längre än stråna. Hanaxen är oftast två, det undre är mycket mindre än det övre och ibland delvis honligt. De två eller tre honaxen är skaftade, två till tre centimeter långa, upprätta med långt nedre stödblad. Axfjällen är spetsiga, svartbruna med ljusare mittparti och ofta vit spets. Fruktgömmena är fem millimeter långa, gulbruna till fläckvis eller helt svartbruna, nerviga, med smalt spröt som har två tydliga uddar. Honblommorna har tre märken och trekantig nöt.
Gölstarr liknar mest ett mellanting mellan glansstarr (C. saxatilis) och blåsstarr (C. vesicaria) och har ibland tolkats som en hybrid mellan dessa arter. Till skillnad från de flesta starrhybrider har dock gölstarr god fruktsättning varför man numera anser att den utgör en egen art. Glansstarr skiljs genom rännformade blad och mindre fruktgömmen, medan blåsstarr avviker genom längre honax med grönaktiga eller gulbruna fruktgömmen.

Utbredning. Gölstarr är sällsynt och växer på fuktig, kalkfattig torvmark i fjälltrakterna, från Härjedalen till Torne Lappmark.

Etymologi. Artnamnet stenolepis kommer från grekiskans stenos (smal) och lepis (fjäll) och syftar på axfjällens utseende.

Innehållsförteckning