Älvstarr

Carex rhynchophysa Fisch., C. A. Mey. & Avé-Lall.

Vetenskapliga synonym: C. laevirostris (Blytt ex Fr.) Fr.

Blærestorr Stor Næb-Star Kaislasara

Beskrivning. Älvstarr är ett storväxt, flerårigt halvgräs med krypande jordstam och skilda han- och honax. Stråna blir drygt en meter höga och är släta och grovt byggda men ganska veka. De basala bladslidorna är ljusa eller något rödaktiga vid basen. Bladen är livligt gröna, korta, platta och mycket breda, upp till en och en halv centimeter. Hanaxen är ofta två, det nedre axet är mycket mindre än det övre. De tre eller fyra honaxen är upp till åtta centimeter långa och en och en halv centimeter tjocka, de nedre är tydligt skaftade och har långa bladlika stödblad. Axfjällen är ljust rödbruna med ljus mittnerv. Fruktgömmena är gulaktiga och sitter tätt packade i axen, de är glänsande och vid basen klotformigt uppblåsta och har ett ganska kort men tvärt avsatt och rakt utåtriktat spröt. Honblommorna har tre märken och trekantig nöt.
Älvstarr kännetecknas av de platta och mycket breda, livligt gröna bladen och de stora tätblommiga honaxen med blåsformiga fruktgömmen som har rakt och tvärt avsatt spröt. Den liknar i axens byggnad mest flaskstarr (C. rostrata) medan den vegetativt mest erinrar om blåsstarr (C. vesicaria).

Utbredning. Älvstarr förekommer sällsynt från Västerbotten till Torne Lappmark. Den växer i skogskärr, diken och på stränder. Första fynduppgift är från Sävast vid Lule älv och publicerades 1844 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet rhynchophysa kommer av grekiskans rhynchos (näbb) och physos (blåsa), namnet syftar på de uppblåsta fruktgömmena med den tvärt avsatta näbben.

Referenser

"...är bland våra större och bredbladigare starrgräs, till utseendet temligen lik Blåsstarren, men nötgömmena likna nästa arts [flaskstarr] och äro mycket uppblåsta, nästan klotrunda och tvärt hopdragna till ett långt spröt."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)