Vippstarr

Carex paniculata L.

Toppstorr Top-Star Lähdesara Greater Tussock-sedge Rispen-Segge

Beskrivning. Vippstarr är en storväxt, hårt tuvad starr med likformiga ax. Stråna kan bli en och en halv meter höga, de är ganska styva, vasst trekantiga och mycket sträva. Vid basen omges stråna av blankt brunaktiga bladslidor som inte är upprispade. Bladen är platta, grågröna, en halv centimeter breda och nästan lika långa som stråna. Axsamlingen är lång, omkring tio centimeter, med vipplika grenar. Varje gren i axsamlingen har ett flertal mindre ax som har honblommor vid basen och hanblommor upptill. Stödbladen är vanligen mycket korta. Axfjällen är gulbruna med gråaktig hinnkant. Fruktgömmena är gråbruna och glanslösa, med rundad bas och flera tydliga nerver på båda sidorna, i spetsen är de utdragna i ett kort spröt som har smala vingkanter på sidorna. Honblommorna har två märken och plattad nöt.
Vippstarr liknar mest tagelstarr (C. appropinquata), men den senare är mindre och har svarta, tagellikt upprispade bladslidor vid basen av stråna.

Utbredning. Vippstarr är sällsynt och växer huvudsakligen i sydligaste Sverige, men förekommer norrut till Uppland. Arten växer i kärr på näringsrik och gärna kalkrik mark. Första fynduppgift är från Skåne och publicerades 1835 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet paniculata kommer av latinets paniculus (blomklase) och betyder vipplik, vilket syftar på den greniga axsamlingen. Svenska namnet vippstarr ska inte förväxlas med vispstarr (C. digitata).

Referenser