|
Beskrivning. Hirsstarr är en medelstor starr med krypande jordstam
och skilda han- och honax. Bladen är platta, grågröna och kortare än
strået. Axsamlingen består av ett hanax och
två eller tre honax, stödbladet är
kortare än axsamlingen. Honaxen är glesblommiga, ofta glest sittande och
upprätta. Axfjällen är mörkbruna med vit hinnkant.
Fruktgömmena är stora, runda och
grågröna. Honblommorna har tre märken och trekantig nöt.
Hirsstarr liknar i färgen slankstarr
(C. flacca), som den ofta växer
tillsammans med, men slanskastarr har långsmala, tätblommiga och
hängande honax. I byggnad liknar hirsstarr två andra arter,
slidstarr (C. vaginata) och
vitstarr (C. livida), den förra skiljer
sig genom rent grön färg och starkt vidgad
översta bladslida, och den senare genom nästan vitaktigt grågrön
färg.
Utbredning. Hirsstarr är allmän i nästan hela landet.
Den växer på nästan all slags fuktig mark, mest i fuktängar och
vid stränder. Första fynduppgift är från Uppland
och publicerades år 1732 (Nordstedt 1920).
Övrigt. Hirsstarrens fruktgömmen angrips ofta av en
sotsvamp, Puccinia caricina, som
gör dem svarta och mjöliga.
Etymologi. Artnamnet panicea kommer av Panicum som är
det vetenskapliga namnet på grässläktet
hirsar (Panicum).
Namnet betyder hirsliknande och syftar på fruktgömmenas likhet med frukterna hos hirs.
|
Familj: Cyperaceae
Släkte: Carex
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
|