Hundstarr

Carex nigra (L.) Reichard

Vetenskapliga synonym: C. fusca All., C. goodenowii J. Gay, C. stolonifera Hoppe, C. vulgaris Fr.; C. subcaespitosa (Kük.) Wiinst. (ssp. nigra var. recta); C. goodenowii J. Gay ssp. juncea (Fr.) Lindm., C. juncella (Fr.) Th. Fr., C. nigra (L.) Reichard var. juncea (Fr.) Hyl. (ssp. juncella)
Svenska synonym: småstarr; vanlig hundstarr (ssp. nigra var. nigra), tuvad hundstarr (ssp. nigra var. recta), styltstarr (ssp. juncella)

Slåttestorr (ssp. nigra), Stolpestorr (ssp. juncella) Almindelig Star (ssp. nigra), Sivbladet Star (ssp. juncella) Jokapaikansara (ssp. nigra), Tupassara (ssp. juncella) Mýrastör Common Sedge Braune Segge

Beskrivning. Hundstarr är en lågväxt starr med skilda han- och honax. Den har ofta krypande jordstam, men bildar ibland tuvor som kan sakna utlöpare. Bladen är grågröna. Axsamlingen består vanligen av ett hanax och oftast två, upprätta honax. Det nedersta honaxets stödblad är antingen kortare eller längre än axsamlingen. Axfjällen är kolsvarta med ljus mittnerv och fruktgömmena är ljusgröna. Honblommorna har två märken och plattad nöt. Arten är variabel och i vårt land företrädd av två underarter. Huvudunderarten hundstarr (ssp. nigra) har korta stödblad och delas i sin tur i två varieteter, vanlig hundstarr (var. nigra) som inte är tuvad och tuvad hundstarr (var. recta (J. Fleisch.) Hyl.) som bildar höga tuvor vilka dessutom bildar utlöpare. Den andra underarten kallas styltstarr (ssp. juncella (Fr.) Lemke) och skiljs från tuvad hundstarr genom långa stödblad och avsaknaden av utlöpare. Den sistnämnda, vilken ibland betraktas som en egen art, skiljs från tuvstarr (C. cespitosa) och bunkestarr (C. elata) på att nedersta honaxets stödblad är längre än axsamlingen och att de nedersta bladslidorna har bladskivor.
Hundstarr kan också förväxlas med vasstarr (C. acuta) och styvstarr (C. bigelowii).

Utbredning. Hundstarr är vanlig i hela landet, utom möjligen i nordligaste Lappland. Arten växer på all slags fuktig mark, som kärr, diken, hällkar och fuktiga skogsstigar. Underarten styltstarr (ssp. juncella) är vanligast i Norrland, men förekommer ner till Värmland och Gästrikland, den växer främst i myrar och på sjöstränder. Första fynduppgift publicerades 1737 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet nigra kommer av latinets niger (svart) och syftar på axfjällens färg.

Referenser