Snårstarr

Carex muricata L.

Vetenskapliga synonym: C. pairaei F. W. Schultz ssp. borealis Hyl. (ssp. muricata); C. muricata L. ssp. pairaei (F. W. Schultz) Asch. & Graebn., C. muricata L. ssp. microcarpa (Neuman) Neuman, C. pairaei F. W. Schultz (ssp. lamprocarpa)
Svenska synonym: mörk snårstarr, mörk piggstarr (ssp. muricata), snårstarr (ssp. lamprocarpa)

Piggstorr Pigget Star Törrösara Gaddastör Prickly Sedge Stachel-Segge

Beskrivning. Snårstarr är en medelstor, tuvad starr med upprätta strån och likformiga ax. Bladen är platta och ganska smala, vid basen har de en snärphinna som går i en flack båge över bladet. Stråna har svarta och tagellikt upprispade bladslidor vid basen. Axsamlingen består av fyra till åtta ax med oansenliga stödblad, alla ax är likformiga och har hanblommor i toppen och honblommor vid basen. Axfjällen är trubbiga och ljusbruna med ljusare mittnerv. Fruktgömmena är utspärrade, de har en bred rundad bas och ett ganska tydligt avsatt spröt, insidan är platt ända till basen och har inget upphöjt parti med svampvävnad. Honblommorna har två märken och plattad nöt. Arten har två underarter, huvudunderarten mörk snårstarr (ssp. muricata) är grövre med upptill mycket sträva strån, centimetertjock axsamling, utspärrade fruktgömmen, samt axfjäll som är kortare än fruktgömmena. Underarten snårstarr (ssp. lamprocarpa Celak.) är spädare med upptill endast något sträva strån, smalare axsamling med otydligt utspärrade fruktgömmen och axfjäll som är ungefär lika långa som fruktgömmena. De två underarterna betraktas ibland som egna arter.
Snårstarr kan lätt förväxlas med arterna piggstarr (C. spicata) och långstarr (C. divulsa). Piggstarr har nedliggande till uppstigande strån, snärphinna som går i en spetsig båge och fruktgömmen som har en upphöjd kudde med svampvävnad vid basen. Långstarr liknar snårstarr i snärpets och fruktgömmenas utseende, men har en axsamling med ganska långt åtskilda nedre ax.

Utbredning. Snårstarr är ganska ovanlig men har en vid utbredning. Underarten mörk snårstarr (ssp. muricata) finns mest på kalkmarker, i buskage, steniga backar och sydsluttningar. Underarten snårstarr (ssp. lamprocarpa) förekommer mest på kalkfattig mark, ofta på kulturmark. Första fynduppgift är från Börringe i Skåne och publicerades år 1806 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet muricata kommer av latinets muricatus som betyder 'med piggar'.

Referenser